Kärleken tog henne till Sverige

Längtan att få se det öppna havet tog henne från misären till drömmen.

– Vi hade det svårt ställt. Mamma var ensamstående med fyra barn och arbetade som sömmerska och städerska, säger Anabelí Díaz.

För att hennes mamma eller bröder inte skulle hitta henne bytte hon namn till Regina.

Mitt i all denna frihet träffade hon svenska Tove. Tillsammans reste de runt i Mexiko och sålde smycken.

– Att rymma hemifrån är det bästa jag har gjort i mitt liv.

Nio månader senare reste Tove och Anabelí tillsammans till Sverige. Förhållandet tog slut efter nio år men en ny kärlek väntade runt hörnet.

I nästan 20år har Anabelí varit på resande fot. Det fanns inget hem. Men så en dag föddes sonen Otis och hennes tillvaro vändes upp och ner.

– Jag har alltid varit enormt rastlös men efter att Otis kom har jag blivit mycket lugnare och den här längtan bort har inte försvunnit men har hamnat i skymundan. För mig handlar det om en pånyttfödelse. Det var som om någon gläntade på en dörr till ett rum jag inte visste fanns. Jag har fått en andra chans.

Hennes mexikanska ur­­sprung finns alltid närvarande, särskilt i skapandet.

Just nu skapar Anabelí gigantiska huvuden som bygger på många års slit vid drejskivan. Hon har länge jobbat med bruksgods och utmanar vid det här laget leran. Otis har varit en stor inspirationskälla till dessa varsamt formade huvuden.

– Han är en mästare på att vara här och nu. Egentligen är det inte meningen att de ska föreställa ett visst barn utan jag är ute efter en känsla bortom orden, bortom språket.

Den 2 augusti ska Anabelí Díaz ha en utställning på Galleri Garvaregården i Långasjö.