Annons

Hemlös i väntan på beslut

Domstolen har ännu inte beslutat om den nya lagen ska gälla. Mujtaba Mohammadi är därför klämd mellan två system. Hans direkta utvisningshot är tillfälligt stoppat men han har inte rätt till bostad. Nybro kan ha så många som 40 hemlösa ensamkommande.
Kalmar • Publicerad 13 september 2018 • Uppdaterad 14 september 2018

De är i en unik situation och det ska vara en av få gånger som en domstol inte bestämt om en ny lag ska gälla eller inte. Den nya gymnasielagen som beslutades av riksdagen den 1 juli i år. Men ännu har inte Migrationsöverdomstolen kommit med besked. Det innebär att så många som 5 000 ungdomar inte längre har rätt till bostad. Det är så många som fått avslag på asylansökan och istället sökt tillstånd för gymnasiestudier enligt den nya lagen. Tidningen har träffat en av dem.

– Det börjar bli pinsamt. Jag sover på en ny plats varje natt, alla mina kompisar ställer upp för mig, men det är inte lätt. Men än så länge har jag sluppit övernatta utomhus eller i trappuppgång, säger Mujtaba Mohammadi.

Mujtaba Mohammadi är klämd mellan två system. Han är inte längre utvisningshotad, men han har heller inga rättigheter. Han tvingas leta efter ny bostad varje natt.
Mujtaba Mohammadi är klämd mellan två system. Han är inte längre utvisningshotad, men han har heller inga rättigheter. Han tvingas leta efter ny bostad varje natt.
Annons

Efter två månaders flykt från den afghanska huvudstaden Kabul kom han till Sverige i september 2015. Han blev åldersuppskriven med 19 dagar vilket innebär att han i Migrationsverkets värld är över 18 år och inte ett längre ett barn. Men den nya Gymnasielagen har väckt hans hopp om att hans ska kunna gå klart skolan och kanske få ett jobb i Sverige.

– Jag vill bli fordonsmekaniker, säger han.

Men det är svårt med studierna när han hela tiden tvingas byta bostad varje natt, svårt med koncentrationen och svårt att hitta rutiner.

De som omfattas av den nya gymnasielagen faller mellan två stolar. De har inte uppehållstillstånd i formell mening, men samtidigt tillstånd att vistas i landet innan deras ansökan prövas. Eftersom de inte har uppehållstillstånd menar många kommuner att man inte heller är skyldiga att hjälpa dem med boende.

– Deras utvisningsbeslut är hävda, men samtidigt har deras rättigheter dragits in, säger Sanna Westin asylrättsexpert.

Men en kommun har väl enligt socialtjänstlagen skyldigheter mot de som vistas i en kommun?

– Ja, så borde det vara. Men alla kommuner tolkar det här olika.

Jimmy Loord (KD) är ordförande i individ- och familjenämnden.

– Jag tycker nog att kommunen gjort så mycket som man kan begära. De som har sökt upp oss har vi gått in med akutinsatser, säger han.

Men det kan vara 40 unga män som är hemlösa i Nybro?

Annons

– Ja, jag har hört den siffran också. Min åsikt är att regeringen varit ansvarslös som dumpat den här frågan på kommunerna. Rent juridiskt kan vi svära oss fria från de här ungdomarna då de är åldersuppskrivna, men vi har ändå gjort mer än vad vi kanske ska.

I Nybro kommun får ensamkommande som avvaktar beslut om tillstånd gå i skolan. I många andra kommuner tvingas de vänta på besked.

.

Anders BlankSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons