Birgitta Hultman: "Kungshallsborna förtjänar bättre"
I Valmyndighetens statistik heter det Nybro 3 och för fyra år sedan deltog bara 66,7 procent av invånarna i kommunvalet. Det placerar området snäppet efter mer välkända och omtalade Norrliden i Kalmar.
Själv växte jag upp i det som heter Nybro 6, ett område väster om Grönvägen som domineras av lite äldre villabebyggelse, men också med ett och annat hyreshus.
Där var Centern största parti och valdeltagandet 88 procent i förra valet, alltså en bra bit över både kommun- och rikssnitt.
Men de första tre levnadsåren tillbringades faktiskt i Nybro 3, i sydligaste delen, i ett hyreshus på Algatan 3. Jag kommer naturligtvis inte ihåg något av det, men i minnet finns ändå Algatan som en lång, seg backe upp mot vattentornet, där farmor, som bodde i närheten, brukade gå och handla hos Carlbergs.
Kungshall, som Nybro 3 egentligen heter, är främst det nya bostadsområde som byggdes först på 1970-talet och som med stora, höga huskroppar och gott om grönytor bredde ut sig mot norr. Då var det nytt och modernt, nu är det ganska nedslitet.
Många nyanlända har flyttat in i hyreslägenheterna, och ett nedgånget ålderdomshem blev flyktingboende under några år. Numera stämplas Kungshall ofta som Nybros problemområde.
På 1960- och 70-talet var invandringen liten och Fagerslättsskolan var en mötesplats för barn från norra och södra Nybro. Cykelvägen dit var lång, men gemenskapen god.
Nu är Fagerslättsskolan, där de flesta barn från Kungshallsområdet går, en segregerad skola där 73 procent av eleverna var utrikesfödda eller hade utrikesfödda föräldrar.
Och enligt Hyresgästföreningen är Nybro en av landets 25 mest segregerade kommuner, främst som en följd av miljonprogramsområden som Kungshall.
Valdeltagandet är ett viktigt mått på hur demokratin mår. Att alla röstberättigade, oavsett kön, ursprung eller ekonomisk ställning, bakom den gröna skärmen, kan säga sin mening är grundläggande för vårt samhälle.
Detta vet naturligtvis partierna och politikerna, men ändå verkar varken viljan eller förmågan att ta tag i problemet finnas där. Socialdemokraterna har knackat dörr och anordnat möten, både i Kungshall och i Norrliden, det är bra, men det är långt ifrån tillräckligt.
Många partier, men inte alla, har valmaterial på flera olika språk, men ett papper i brevlådan är inte tillräckligt.
Lekfullt, lummigt och folkligt i all ära. Kungshallsborna förtjänar betydligt bättre, främst från partierna men också från kommunens sida. Samtidigt har alla medborgare ett eget ansvar att orientera sig och delta, för en hållbar demokrati.
