måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Nöje & Kultur 2010-03-11 | Uppdaterad 2010-03-12
Foto: Bertil Hertzberg
Foto: Bertil Hertzberg
Foto: Bertil Hertzberg
Titel: Vårda mig ömt!
Regissör: Regi: Eva Wendt.
Medverkande: Martin Ellborg, Sara Glaser, Gunilla Larsson, Bengt CW Carlsson
Plats: Scen och arrangör: Byteatern. Kalmar Läns Teater.
Har ni ångest nu, frågar Martin Ellborgs rollfigur publiken mot slutet av föreställningen Vårda mig ömt! som hade premiär i lördags på Byteatern i Kalmar. Det är inte utan att skräcken för prostatacancer och hjärnblödning kommer för mig efter den nära två timmar långa expositionen av sjukvårdens vardag.
Maktlöshet
Föreställningen dryper av maktlöshet, ångest, kontaktlöshet och avföring. Men det ska sägas, regissören Eva Wendt och dramaturgen Erik Uddenberg, placerar inte vanmakten i rullstolen för att skjutsa den över kanten vid någon ättestupa. Sjukvården försöker vårda i en inte sällan pressad situation. Ett problem, som ventilerades redan för decennier sedan, har att göra med det faktum att läkarna numera är så skickliga att ingen människa är frisk. Vår samtid är i många avseende en enastående tid, likväl problematisk. Var finns det en skönlitterär författare, är en av Martin Ellborgs misshandlade rollfigurers återkommande fråga. Häri uttrycks med önskvärd tydlighet människors behov av kultur och andra mjuka varor i läkeprocessen. Slår Byteatern in öppna dörrar? Kanske. Likväl behöver frågorna om vården ventileras.
Erik Uddenberg från Unga Klara har sammanställt texter från flera författare, bl a Bob Hansson och Sven Hugo Persson. Svaga ekon från scenkonstens historia blandar sig på golvet mellan väggarna av omkringgärdande bänkrader och digitala projiceringar. Ola Billgrens kända sjukhuskorridor t.ex. för tankarna till 1960-talets samhällsdebatt.
Vilsenhet som skrämmer
Men ensemblen räds inte ren och skär buskis. Vem kan motstå män i röda pumps och clips i öronen? Och visst måste schablonen kärlek på lasarett finnas med. Sara Glaser rör sig som en trollslända över scengolvet, också längs väggarna. Sångerna hon framför är fina i sig själva och hjälper föreställningen framåt. Martin Ellborgs porträtt av den unge mannen som vikarierar på sjukhuset i väntan på något annat och bättre är smärtsamt. Under den glättiga ytan – en symbol för så mycken positiv jargong i vår tid – vilar en vilsenhet som skrämmer. De båda gästskådespelarna Gunilla Larsson och Bengt CW Carlsson uppfattar jag som ballast ombord på en skuta som hissat för många segel i kraftig blåst. Här finns tyngden, tryggheten och därmed trovärdigheten. Stor scenkonst byggs inte sällan upp av små gester. När jag ser Gunilla Larsson bakifrån där hon sitter i rullstolen ser jag kvinnorna på alla landets institutioner; när jag ser och hör Bengt CW Carlsson, vars rollfigur drabbats av afasi som följd av en stroke, tänker jag utan omsvep: Vem kommer att vårda mig och alla andra ömt en dag! Då är det stor teater. Då begränsas inte replikerna till etikfrågor, tekniska landvinningar eller landstingsbudgeten. Då berättas historien om människan.
Kom precis hem från Byteatern i Kalmar. Jag är en kille på 25 som haft föga intresse för teater tills nu.
Läste Barometerns artikeln om föreställningen där det rubricerades och utlovades en föreställning som skulle drypa av ångest och avföring. Jobbar den rubriksättaren fortfarande kvar på tidningen? För pjäsen eller artikeln hade personen i fråga knappast läst.
Få människor lämnades orörda i Byteaterns känslokarusell. Det här är ingenting mot de "skolpjäser" jag främst kan relatera till i min barndom som främst visades på Kalmar Teater vid larmtorget. Det här var en helt annan klass, något helt nytt. Tack för en fantastisk föreställning!
Här presenterar vi fräscha, häftiga, tänkvärda eller helt enkelt väldigt bra Youtube-klipp. Har du några tips? Mejla oss på:
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
