fredag 30 juli 2010
fredag 30 juli 2010
Nöje & Kultur 2009-09-01
Skit också. Jag hade verkligen velat se Jessica Andersson. Hennes återbud kom som en chock.
Nöjet spanade in...
Revival
Forum, Oskarshamn
Vi fick Rongedal i stället och inget ont om det.
Jag såg dom i Kalmar för några veckor sen och det var en positiv överraskning. Mycket proffsigt genomförd show.
Den här gången är jag bättre förberedd. Har förväntningar. Som infrias. Med en nästan helt ny repertoar.
Men låt oss inte krångla till sakerna i onödan.
Det är John Lindberg Trio jag vill se.
Jag kunde ha åkt längre än till Oskarshamn för att få smaka på den godbiten.
Särskilt för att John Lindberg är landets mest spännande rockabillysnubbe just nu.
Särskilt för att Billy Bremner är kvällens gäst och backas upp av JLT, som dom kallar sig.
Men det är John Lindberg som är aftonens stjärna.
Han inleder i ett nästan brutalt tempo. Det är ursinnigt.
Att en bas, en gitarr och trummor kan låta så mycket.
Sången ligger visserligen lite lågt i början men det rättas till.
Publiken kan inte stå still utan dansar vilt och ystert och tränger omilt ut lyssnarna i periferin.
John Lindberg är en grym gitarrist och det där med ballader låter han andra artister ta hand om. Det närmaste vi kommer en lugn stund är när han gör två sköna rockabilly-covers i form av That's all right och Johnny Cashs Folsom prison blues.
Det finns även en instrumental passage som är mer för hardcorefansen. Och han kunde ha lirat mer av sitt egna material, det tål att spelas live. Men han avslutar åtminstone med Singing you this song innan Billy Bremner gör entré.
Och han i sin tur gör väl inga märkvärdigheter. Men han spelar Trouble boys och då är mina gamla tonårsminnen genast yrvakna.
Roligare är det med Per Bertil Birgers orkester.
En helt sanslös upplevelse. Som ett slags punkrockens motsvarighet till Larz Kristerz. Enhetlig klädsel och skruvad attityd.
Bitvis är det hisnande versioner dom ger av alla gamla svensktoppsklassiker dom konsekvent arbetar med.
Det är roligt och full fart men på nåt sätt märks det att dom inte driver med låtarna utan gör sin grej med respekt för det gamla.
Till slut vaknar även publiken och hittar in till kvällens galnaste party.
Kee Marcello avstår jag i från.
Jag behöver inte mer.
Revival 2009 är en succé.
Men det var synd med Jessica Andersson.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (22 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
