Niklas Strömstedt bjöd in till en personlig jubileumskonsert där han spelade sina hits, berättade anekdoter och visade diabilder från förr i tiden.
Konserter 2009-10-23 | Uppdaterad 2009-10-23
Det var visst 30 år sedan Niklas Strömstedt spelade in sin första låt. Det är därför han nu åker land och rike runt på jubileumsturnén som han kallar 30 år i kärlekens tjänst.
Och det är väl en passande titel för det är nog så de flesta av oss tänker på honom: som mannen som skriver och sjunger kärlekssånger som är bra att vara olyckligt kär till. En del andra verkar ha lyckligare kärleksminnen till Niklas Strömstedts musik: ”Du anar inte hur mycket jag har fått ligga till dina låtar” berättade en kille på stan för Niklas som i sin tur berättar det för oss i ett av sina mellansnack.
Och de välavvägda mellansnacken lyfter hela den här kvällen. Niklas Strömstedt visar sig vara en man med stora portioner av både humor och självdistans som även begåvats med talanger som historieberättande och tajming. Han är personlig och ger oss privata inblickar utan att bli kletig. Han tar både upp saker som kärleken mellan sina föräldrar, skilsmässan från Efva Attling, hur det kändes när Ulf Lundell ringde för första gången och hur han, Orup och Anders Glenmark förvandlades till åttaåringar när de fick hänga med svenska landslaget i samband med fotbolls-VM 1994 när de skrev VM-låten När vi gräver guld i USA.
Okej, jag ska inte glömma musiken. Konserten, ja hela föreställningen, växer mer och mer under kvällens gång. Dels beror det på att Niklas Strömstedt bygger upp en relation med publiken (en relation som till och med får folket att på egen hand sjunga När vi gräver guld i USA), men dels beror det naturligtvis på att han inte bränner av de starkaste musikaliska korten i början. Sångmässigt börjar han lite skakigt för att låta riktigt, riktigt bra i låtar mot slutet som Sista morgonen med ett dramatiskt ackompanjemang, Om, I?morgon är en annan dag (den låt som Christer Björkman vann svenska Melodifestivalen med 1992 men som Niklas Strömstedt har skrivit) och En kvinna och en man. Den här kvällen hjälper mig också att upptäcka att För många ord om kärlek (som Niklas Strömstedt kom sist med i en av förra årets deltävlingar i Melodifestivalen) är en välsmakande popkaramell som förtjänade ett bättre öde.
Till sin hjälp musikaliskt har han Mats Persson som briljerar i rytmsektionen och Växjötjejen Marika Willstedt som i en handvändning byter från piano till cello till keyboard till duettsång. Imponerande.
Såååå glad att jag inte betalade för att gå på Strömstedts "sing-along" - blev bjuden i sista sekunden. Och fy f-n vad dåligt han sjunger dessutom är texterna verkligen skiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiit! När mellan snacket är bättre än ens musik ska man INTE ge sig ut på turne! Pinsam att stå själv och berätta att "någon" berättat att han fått många ligg pga av Niklas' musik... luktar lite...
Pia varför gick du ens på hans konsert då?
Lite av hans låtar hade du väl hört innan så det blir bara patetiskt med ditt gnäll. Hans texter är verkligen bra och förmedlar en massa känsla som alla som haft en relation kan ta åt sig av
Niklas Strömstedt, Tomas Ledin osv borde de inte gå i pension, eller borde gått för tio år sedan för att inte tala om Dan Hylander som är lika patetisk nu som för 25 år sedan, fy. Det är bara svenskarnas otroligt dåliga smak som håller dessa herrar under armarna, annars föll de ihop. Fy igen
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Emma Lind
emma.lind@barometern.se
Telefon: 0480-592 48









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (30 ST.)
ANNONSERA