Konserter 2010-07-07 | Uppdaterad 2010-07-07
Det är nåt visst med artister som kommer in på scenen och bara äger.
Utan att dom egentligen gör nåt speciellt.
Sara Löfgren är precis sån.
Lyssnar man på hennes skivor kan det vara svårt att förstå hennes storhet live, men när hon landar på scenen i sommarfin klänning är allting hur självklart som helst.
Hon ler lite finurligt när hon greppar mikrofonen, tittar oss i ögonen och kör i gång en show som är på tok för kort men som ändå avslöjar en viktig ingrediens i hennes begåvning.
Hennes förmåga att blanda och ge. Hennes breda register som artist.
Hon sjunger med sån inlevelse och kraft, särskilt i dom rockigare numren, även om hon givetvis också tryggt landar en öm kärleksballad som För alltid.
Sara Löfgren är en upplevelse för hela kroppen.
Hon angår och berör.
Även om det just den här kvällen är upprörande irriterande att hennes band får hålla på i evigheter innan Sara Löfgren går på.
Och så gör hon bara sju låtar.
Snopet. Snålt.
Hon börjar och avslutar med eget material, Maskrosor respektive Starkare. Där emellan klöser hon vilt i rockers som Honky tonk woman, Should I stay or should I go och Led Zeppelins Rock and roll.
Hon är suverän.
Men som spelning betraktat hinner den knappt börja förrän den är slut.
Så onödigt.
Här presenterar vi fräscha, häftiga, tänkvärda eller helt enkelt väldigt bra Youtube-klipp. Har du några tips? Mejla oss på:









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (55 ST.)
ANNONSERA