Nöje & Kultur 2010-02-05
Ventas är Peter Glyt i ensamhet och albumet kom till av en slump. Peter Glyt hade inga tankar på att skriva låtar till sig själv, men någonstans på vägen hade han plötsligt skapat Ett ben i varje land och utifrån den låten kom resten.
Ett ben i varje land är rent textmässigt en låt av Pluramått, Glyt berättar om sin rastlöshet, om friheten som samtidigt också är en vilsenhet, om att känna alla och samtidigt inte någon och om man läser texthäftet för sig inser man att Peter Glyt inte längre är den där artisten som till varje pris vill få till en putslustighet, utan numera vågar närma sig ett mörkt allvar.
Textmässigt är skivan nästan hela tiden bra och om jag nu har några invändningar rör det sig snarare om det musikaliska upplägget.
Musikaliskt spretar nämligen Ventas en hel del. Jag vet att Glyt har sina rötter i krogshower och på underhållningsscener och respekterar det, men jag tycker att han borde göra en hel platta i samma anda. Utan tankar på tillgänglighet och fästande melodier. Jag skulle vilja lyssna på en hel platta med Peter Glyt där han skalar av, plockar bort och vågar närma sig märgen i låtarna.
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Emma Lind
emma.lind@barometern.se
Telefon: 0480-592 48









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (30 ST.)
ANNONSERA