• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Krister Henriksson och Ingvar Hirdwall är två skådespelare som Richard Ulfsäter beundrar.
Foto: Nils Petter Nilsson

Richard Ulfsäter är stolt över Playa del Sol

Intervjuer och Reportage 2007-04-13 | Uppdaterad 2007-10-05

Richard Ulfsäter. Foto: Nils Petter Nilsson

Richard Ulfsäter som Steffen i Playa del Sol.
Foto: SVT

Vilken är din favoritplats på jorden?
- Jag vet inte. Grejen är att jag fått för mig att jag vill bo på olika ställen. Som Italien, det är en vanlig klyscha, men Italien är nog en av mina favoritplatser. Jag har varit i Rom och Venedig. Italien har god mat, bra mode, ett trevligt klimat, ett vackert landskap och ett härligt språk också. Italien är en bra paketlösning där man får allt.
Hur gör du när du slår på stort?
- Det är nog när jag inte riktigt tänker efter, när det blir "nu kör vi". Nu håller jag på och tittar på motorcyklar, jag har ett gammalt mc-kort och har alltid velat köpa en HD. Det kanske inte är så smart, men väldigt kul. Tänk så härligt att köra söderut, till Västervik där vår familj haft en stuga vid vattnet i alla år. Det är superlyxigt att vara där. Annars slår jag väl på stort med god mat och dyra viner.
Gjutjärn eller teflon?
- Gjutjärn. Jag tycker om att laga mat. Jag håller på och renoverar min lägenhet så köket är inte så funktionsdugligt just nu. Men tanken är att renovera det så att mycket folk får plats. Jag har bra fantasi vid matlagning.
När känner du dig huslig?
- Det måste vara när det gått så pass långt att lägenheten bara måste städas upp, och sedan är det väl när man lagar mat.
Har du någon favoritfilm?
- Det är en väldigt svår fråga beroende på genre och stil. Delikatessen är en ganska suggestiv och knäpp film som jag gillar mycket. Den är regisserad av han som gjorde Amelie från Montmartre (Jean-Pierre Jeunet). Jag gillar svart humor. Little Miss Sunshine som gick nyligen är en amerikansk independentfilm som jag tycker mycket om.
Röstar du?
- Ja, det gör jag absolut. Det måste man. Det är en sak att sitta hemma och klaga, men om du inte bidrar själv kan du inte skapa någon förändring.
Hur känns det att se sig själv på tv?
- I början var det lite ovant eftersom jag inte gjort så mycket tv än. Men nu är det mer att man analyserar resultatet. Det är lärorikt att studera sina uttryck.
Vilken årstid gillar du mest?
- Det är inte svårt. Vår och sommar! Då försöker jag vara ute så mycket jag kan och njuta av naturen. Ta vara på de långa ljusa dagarna och kvällarna. Jag går på mycket kaféer och barer och umgås.
Vilken del av din personlighet skulle du vilja amputera?
- Det skulle nog vara den oroliga sidan av mig. Jag kan oroa mig för småsaker helt i onödan. På ett sätt kan det givetvis vara bra, men oftast är det ganska irriterande och bara onödigt.
Vad har du för förhållande till din mobiltelefon?
- Den är alltid med, men det var skönare när det inte fanns mobiler. Då höll folk tiden istället för att ringa eller messa, "jag är fem minuter sen". Det blir så många onödiga meddelanden och samtal. Jag ringer och messar med min mobil, men några andra funktioner använder jag inte. Jag är ingen "sms-oman", även om mina föräldrar kan tycka att jag använder mobilen för mycket. Men det är väl en generationsfråga.
Vad är vardagslyx för dig?
- En god middag och en riktigt bra film, eller att se en teaterföreställning räcker gott för mig.
Vilken fråga ställer du oftast till dig själv?
- Den som förekommit oftast i mitt huvud har väl varit, "när ska man någonsin få ett fast jobb?" Numera är jag skådespelare på heltid, men man är sällan sysselsatt hela tiden.
Har du gjort ett IQ-test någon gång?
- Nej, inget rent IQ-test. Men för ett par år sedan när allt var tufft och jag gick och funderade på om jag skulle sadla om vände jag mig till en rekryteringsfirma och gjorde ett av deras tester. Jag var inget vidare på att läsa grafer och tabeller, men min sociala förmåga var något utöver det vanliga tyckte dom.
När vill du inte att andra människor ska se dig?
- Jag har inga problem med att andra ser mig. Det skulle vara klockan tre på natten en lördagskväll kanske. Det brukar vara party då.
Hur känns det att läsa om sig själv i tidningen?
- Det har inte stått så vansinnigt mycket. Det var lite läskigt i början, men nu känner jag ingenting speciellt utan ser det bara som marknadsföring. Visst, om man skulle vakna en trist dag och det kommer en obehaglig löpsedel ... Ja, då vet man inte hur man reagerar.
Vad är du mest stolt över i din karriär?
- Det är nog Playa del Sol, och sedan en pjäs vi gjorde under utbildningen som vi turnerade med efteråt, Monster hette den. Det var första gången jag kände att jag verkligen behärskade mitt skådespeleri.
Hur imponerar du på andra människor?
- Jag försöker nog inte imponera på andra, men det skulle väl vara att jag försöker charma människor och göra dem glada. Fast, det är inte alltid det funkar (skratt).
Vem beundrar du?
- Det är många. Bland annat beundrar jag människor som följer sina hjärtan i form av val de gjort i livet, kanske yrkesval eller förhållanden. Människor som inte viker sig och bara gör det som är lättast. Yrkesmässigt finns det många med olika kvaliteter som jag beundrar. Ingvar Hirdwall och Krister Henriksson är jättebra, sedan tycker jag mycket om Peter Sellers och Monty Python-gänget.
I vilket sammanhang kommer vi aldrig att få se dig?
- Aldrig i filmer där är alla är väldigt avklädda. Man ska aldrig säga aldrig, men det kan jag nog med största sannolikhet garantera.
Hur många ställen har du bott på?
- Jag är uppvuxen utanför London och bodde där tills jag var 15 år. Jag gick i engelsk skola med skoluniform och allt. I gymnasiet bodde jag i Kristinehamn. Sedan har jag bott i Munchen, Tolouse, London igen och Stockholm. Nu bor jag på Gärdet i en funkislägenhet.

Richard Ulfsäter om...
...karriären och varför han blev skådespelare
- Min pappa är musiker i botten och ganska spexig och min kusin har varit skådespelerska i New York, så lite påbrå har jag. Men från början var jag faktiskt helt inne på att lära mig ekonomi eller juridik. Sedan läste jag språk i Tyskland och Frankrike i två år och när jag kom hem kände jag att "det är det här jag vill göra, jag vill bli skådespelare!"
- Jag började på teaterskolan Scenstudion i Stockholm 1996. Året efter fick jag en roll i såpan Vita lögner. Det var väldigt lärorikt på ett sätt, men också destruktivt på ett annat eftersom allt skulle gå så fort. Jag åkte tillbaka till England där jag är uppvuxen. Min bror bor där. Jag skaffade en agent och gjorde ett par små gästroller, men kände att jag inte var riktigt redo. Sedan är det omöjligt att bo i London om man inte har fast jobb för allting är så dyrt. Jag reste hem igen och fick en mindre roll i Spung och en väldigt liten roll i Tusenbröder. Sedan träffade jag en flicka som jag blev väldigt förälskad i, men jag är singel igen nu (skratt). Playa del Sol är min största roll hittills, men jag jobbar fortfarande lite extra.

...hur lik eller olik han är sin rollfigur Steffen
- Jag har utgått från mig själv, men den enda likheten Steffen och jag egentligen har är att vi är väldigt glada utåt. Jag är inte lika flitig på att uppvakta flickor som han är och sedan tror jag att jag är lite mer intellektuell. Inför rollen rakade jag håret och tränade som en dåre. Nu har jag hår på huvudet och inga muskler kvar. "Är det DU som gör den rollen?" frågar folk ofta. Det tar jag som en komplimang.

...om att bli utsedd till Sveriges tredje sexigaste man av QX:
- Det var ganska kul. Jag fick reda på det när jag satt i en taxi och trodde att någon drev med mig. Mina vänner har ringt och lurat mig med intervjuer och sånt tidigare och jag har gått på det. "Är det du, Johan?" sa jag. "Nej, men det är från gaytidningen", sa rösten i luren. "Men vem är det här?", fortsatte jag. Det tog ett tag innan jag fattade att de verkligen ringde från gaytidningen. Det känns smickrande att ligga på listan.

Carin Janefrid
carin.janefrid@barometern.se
Telefon: 0480-591 35

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: