• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Allt du behöver veta för att bli gatumusiker

Nöje & Kultur 2002-04-30 | Uppdaterad 2007-10-05

POLISEN. Det är polisen som ger tillstånd för gatumusikanter. Eller skulle ge. Om det behövdes.
- I Kalmar finns ingen lokal ordningsstadga som förbjuder att man spelar musik på offentlig plats, berättar Jan-Erik Pettersson på polisen. Vi har ett "levande centrum" där sådan verksamhet till och med uppmuntras.
Han berättar att Centrumföreningen på Kvarnholmen har ett årligt löpande generellt tillstånd för allehanda jippon, däribland just gatumusik.
Men så fort det ska bli något större evenemang, som tar stora ytor i anspråk, då krävs tillstånd.
- Likadant är det om verksamheten drivs affärsmässigt. Men om någon står och spelar fiol och har fiollådan öppen och någon kastar i ett par slantar, då räknas det inte som affärsverksamhet. Den som ger pengarna gör ju det frivilligt, säger Jan-Erik Pettersson.
Kan det räknas som tiggeri då?
- Nej, tiggeri är när någon går fram och ber om pengar för att de svälter eller något. Det förekommer nästan inte i Sverige.
Så det är fritt fram att ta med gitarren och ställa sig och spela?
- Ja i princip. Det beror lite på vilken tid det är på dygnet också. Ställer man sig och spelar klockan två på natten är det inte bra.
Vad kan man åka dit på då?
- Det kan bli förargelseväckande beteende eller ofredande. Om man använder förstärkare när man spelar gäller miljökontorets policy, säger Jan-Erik Pettersson.

SKATTEMYNDIGHETEN. - Ja... man skulle kunna deklarera det som inkomst av hobbyverksamhet, säger Annmarie Hallengren på Skatteupplysningen.
åXå har precis frågat om man måste skatta för de pengar man tjänar som gatumusikant.
- Då är det viktigt att verksamheten inte drivs i vinstsyfte och att man har en omsättning som är under 30 000 kronor eller en inkomst som är under 50 000 kronor. Hamnar man över det måste man registrera sig som näringsidkare, säger hon.
Så får vi prata med chefen för informationsenheten på Skatteupplysningen. Hon heter Annika Lind och hon förklarar att Skattemyndigheten inte årligen bedriver någon kontroll på gatumusikanter.
- Men det kan hända på somrarna, när de är som mest aktiva, säger hon. Det är precis som med torghandlare. Vi kan begära att få se deras F-skattsedel och kolla om de har tillstånd.
Men man får alltså dra in 50 000 kronor innan gränsen för hobbyverksamhet är passerad. Tror du att många gatumusikanter tjänar så mycket?
- Nej, det är jag förstås väldigt tveksam till. Folk lägger ju mest några mynt eller en tjuga i den där hatten eller vad det nu är. Men när det är festivaler och artister spelar, då kan vi kontrollera dem. Det gör vi nog inte med dem som står och spelar vid Åhléns.

STIM. Don Partridge låg 15 veckor på Topp Tio med låten Blue eyes i juli 1968. Hans genombrott skedde på våren samma år med låten Rosie. Som fristående fakta är det kanske inte särskilt intressant. Men faktum är att Don Partridge är en av få musikanter som har licens från Stim för att spela på gator och torg. För ska man följa reglerna till punkt och pricka så krävs det en licens.
- Oj, det var länge sedan jag fick frågor om gatumusikanter, säger Margita Ljusberg, informationschef på Stim. Det är en riktig klassiker!
Det är nu hon minns Don Partridge och hans ärlighet.
- Han kom upp och ville ha en licens. Jag antar att han inte ville hamna i klammeri med rättvisan, säger hon och skrattar. Det var så på den tiden, det var i slutet av
60-talet. Då var det lite av en skönkonst att vara ute på gatorna och spela. Du vet, med Gärdesfester och sånt.
Men hur fungerar det egentligen mellan Stim och gatumusikanter?
- Principen är att om man framför en annan persons verk offentligt ska man enligt lag ha en licens från Stim. MEN vi gör inte det här särskilt krångligt, det skulle kosta alldeles för mycket för oss. Vi har ingen uppsökande verksamhet och gatumusikanterna hör inte av sig till oss och söker tillstånd.
Om jag stod och spelade en, låt oss säga Bryan Adamslåt, på Storgatan i Kalmar, hur mycket skulle det kosta då?
- Det är inte knutet till vilken låt man spelar. Det handlar om hur många timmar man spelar och var man spelar, säger Margita Ljusberg.
Okej, men vad kan man tänka sig att en licens för en gatumusikant skulle kosta då?
- Inte en aning. Det vet jag verkligen inte. Men det skulle nog vara en väldigt liten summa.
Det verkar som att det är ganska fritt fram att ta med sig gitarren ut på stan och sätta igång. Om man frågar Stim. De kommer inte gå fram till dig och kräva att få se din licens. I alla fall inte om man får tro Margita Ljusberg.
- Nej, vi engagerar oss inte i det. Personligen slänger jag aldrig några pengar till gatumusikanter, men jag tycker att det är trevligt. Och vi på Stim vill inte förstöra den fina stämningen på något sätt.

Pelle Johansson
pelle.johansson@barometern.se
Telefon: 0480-592 22

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: