Kritik mot nya matavfallsinsamlingen bemöts

Allt fler invånare får hem de bruna sopkärlen vilket innebär att det är dags att börja sortera ut matavfallet för sig. Matresterna blir sedan till biogas. Kommunen har satsat mycket på information på olika sätt, bland annat informationsmöten.

Men i olika grupper i sociala medier är det frågetecken och kritik som framkommit kring systemet. En uppfattning som återkommer är att kommunen skulle tjäna på systemet genom att först ta betalt av invånarna för att ta hand om avfallet och sedan sälja det till en entreprenör som gör biogas av det.

Men det är fel, säger Ronnie Björkström, avdelningschef för teknisk service:

– Vi får betala 450 kronor per ton avfall som vi lämnar ifrån oss till de som gör biogas av det. Det gäller både matavfallet och avfallet i den gröna tunnan som blir till fjärrvärme. Hade man inte gjort fjärrvärme och biogas av avfallet hade kommunen fått betala det tredubbla för att bli av med det, förklarar han.

Det hade i så fall blivit dyrare för invånarna.

Mahlin Karlsson, informatör på kommunen, understryker att kommunens avfallshantering inte får gå med vinst. Avgiften som invånarna betalar ska enbart täcka kostnaderna för den här hanteringen.

En del av kritiken mot det nya systemet handlar om att den gröna tunnan numera bara töms en gång i månaden, istället för varannan vecka, och att den snabbt blir full om man till exempel har blöjbarn.

– Man kan beställa en större tunna under den period som det behövs, säger Sara Lööw, arbetsledare.

En större tunna kostar dock mer.

Analyser av invånarnas avfall har visat att många inte sorterar avfallet rätt.

– Vi har sett att 43 procent av avfallet i det gröna kärlet är matavfall, det flyttar nu över till matavfallskärlet. Det var också 30 procent felsorterade förpackningar. Sorterar man väl blir det inte mycket i den gröna tunnan, menar Ronnie Björkström.

Mönsterås kommun ligger annars bra till vid en jämförelse av hur mycket förpackningar som återvinns i olika kommuner.

– Vi har också fått indikationer på att allt fler sorterar mer nu, säger Mahlin Karlsson.

Det är politikerna som har beslutat att införa insamling av matavfall. Det är dessutom ett nationellt mål, som regeringen satt upp, att hälften av matavfallet i Sverige ska återvinnas genom biologisk behandling.

– Det är över 200 kommuner som har infört det här redan. Det är för miljöns skull. Vi måste tänka på att vi gör det för våra barn, för kommande generationer. Även om det är ett litet strå till stacken så gör man ändå något, säger Christine Dahlgren, som varit projektledare under införandet av systemet.

Eftersom kommunen har vikttaxa betalar man för allt avfall precis som tidigare, bara att det läggs i två olika tunnor. Den nya tunnan ingår i grundabonnemanget. Däremot har avgiften för sophämtningen höjts med fem procent för 2018. Kostnaden för matavfallsinsamlingen i bruna tunnan är 30-40 kronor per månad för ett hushåll.

Kommunens kostchef Anette Elmgren-Petersson berättar att storköken i kommunen har väntat på matavfallssortering i flera år, vilket är ett led i de certifieringar som man arbetar med.

– Men det blir ett extra jobb och i vissa större kök är det inkörningsproblem, säger hon men tillägger att man hela tiden arbetar med att hitta bra lösningar för att det ska fungera.

Synpunkter på att man ska lägga avfallet i papperspåsar har också framkommit, men Christine Dahlgren säger att man har tittat på olika alternativ och då sett att om man tar hänsyn till alla led så fungerar papperspåsen bäst.

Ronnie Björkström påpekar att man gärna får höra av sig direkt till kommunen om man har synpunkter. På torsdag hålls för övrigt sista informationsmötet i Timmernabben.