Wallström fortsätter med sin plakatpolitik
Inte nu. Inte i dagsläget. Inte i det här skicket.
På den presskonferens som utrikesminister Margot Wallström (S) utlyst till fredagseftermiddagen gjorde hon sitt bästa för att förklara att konventionens förbud är ”målet”, men att den inte kan undertecknas i nuläget.
Alltså. Regeringens besked är inte det slutgiltiga. Partivänstern, Miljöpartiet och FN-organen får signalen att Sverige någon gång i framtiden ändå kan underteckna konventionen. Lägg därtill Wallströms besked att Sverige ska söka observatörsplats inom konventionens ram för att därmed ”bidra” till dess utveckling.
Beskeden är emellertid mer av ett sätt att tona ner en personlig förlust för utrikesministern än en signal om att Sverige skulle göra en helomvändning och verkligen underteckna dokumentet.
Den stora utredningen visade att ett undertecknande skulle försvaga Sveriges säkerhetspolitiska intressen. Det skulle innebära ett problem för Finland - som inte skriver under det - och även försvåra export och import av försvarsmateriel. Det skulle också vilket borde intressera Margot Wallström försvaga Sverige som aktör i internationella nedrustningsförhandlingar.
Eftersom konventionen inte på något sätt påverkar kärnvapenländerna Ryssland, Kina eller Nordkorea framstår den också som en onödig symbolpolitik. Regeringen har därmed fattat det rätta och kloka säkerhetspolitiska beslutet.
Vid ett förändrat läge kan förutsättningarna ändras, fortsätter utrikesministern. Fast om det säkerhetspolitiska läget försämras för Sverige skulle ett undertecknande av konventionen enligt utredningen omöjliggöra ett medlemskap i försvarsalliansen Nato.
Det är ingen hemlighet att regeringen varit splittrad i frågan. Miljöpartiet ville se ett undertecknande och Wallström förefaller ha varit en varm tillskyndare av konventionen, medan försvarsdepartementet varnat för att samarbetsländer i Nato inte skulle uppfatta Sverige som en ”likasinnad” nation om Sverige undertecknar.
Det är likväl förvånande att utrikesministern talar som om ett undertecknande i morgon eller i övermorgon kan bli aktuellt, som om mindre justeringar av den mycket omfattande konventionen skulle omintetgöra våra samarbetsländers invändningar mot ett svenskt undertecknande. Wallströms besked om att frågan kan omprövas sänder helt enkelt fel signaler till omvärlden. Både till Ryssland och till våra vänner.
