Vindkraftens gröna bubbla

Ledare ,
Värdet skrivs ner. Med fallande elpriser sjunker värdet på vindkraften. Det påverkar i förlängningen kommunernas tillgångar och belastar också resultaten.
Foto:

Medan Kalmar läns landsting investerar i egen vindkraft belastas samtidigt kommunala bolag i landet av att vindkraftverkens värde sjunker.

Artikeln publicerades 15 maj 2015.

De fallande elpriserna påverkar inte bara framtidskalkylerna för de svenska kärnreaktorerna. Vindkraftverken faller också i värde.

För att ta ett exempel: Fastighetsbolaget Wallenstam skrev nyligen ner värdet på sina vindkraftverk med 350 miljoner kronor.

Under senare år har kommuner och landsting gjort stora investeringar i vindkraftverk. El som produceras i egen regi är nämligen skattebefriad varför kommunerna har sett en möjlighet att minska kostnaderna.

Som ek dr vid Handelshögskolan, Erik Lakomaa konstaterat, skiljer sig beräkningarna kraftigt åt mellan kommunerna. Risktagandet varierar. Konsultbolaget Sweco avrådde sina kunder för att ge sig in i vindkraftbranschen - inte minst med anledning av att skattebefrielsen kan komma att upphöra.

Men att kommuner också påverkas av att vindkraftverken faller i värde har få uppmärksammat. Och värdeminskningen behöver kommunerna inte alltid redovisas.

Växjöbostäders resultat belastas med sex miljoner kronor som beror på en nedskrivning av det allmännyttiga bolagets vindkraftverk. Ett verk som för övrigt ligger i Ockelbo i Gästrikland.

I Kalmar kommuns årsredovisning finns emellertid inte det ägda vindkraftverket redovisat som en egen post och några särskilda nedskrivningar redovisas inte, annat än att det visar ett "positivt resultat".

Kommuner och kommunala bolag går nämligen under delvis olika regelverk när det gäller redovisning. Kommuner ska ju inte driva exempelvis affärsmässig verksamhet.

Rådet för kommunal redovisning (RKR) - en ideell verksamhet inrättad av staten - ger mot denna bakgrund inga anvisningar om att nedskrivningar ska ske på grund av någon fallande lönsamhet. Nedskrivningar ska bara ske vid tekniska förändringar, nya lagar eller skador.

Konsekvensen är att medborgarnas insyn i kommunernas ekonomi påverkas. Den transparens alla efterlyser saknas. Årsredovisningar ger en tillrättalagd bild av ekonomin när vindkraftens bristande lönsamhet inte syns i resultatet.

En ny statlig utredning tittar just också på frågor som denna. En utgångspunkt är att skillnader i redovisning om en verksamhet drivs i bolagsform eller i traditionell kommunalform ska bort.

Än så länge uppmärksammas alltså vindkraftverken fallande värde bara om de drivs i bolagsform och inte om de som i Kalmar finns i kommunens kärnverksamhet.

Det är nog inte så att beslutsfattare väljer om investeringar ska läggas i bolag eller direkt i kommunen på grund av redovisningsregler. Men det är uppenbart att dagens regler gynnar ett visst risktagande.

Kalmar läns landsting har nyligen köpt ett verk utanför Kristinehamn i Värmland för 41 miljoner kronor - kanske något märkligt med tanke på att det också blåser längs Kalmarsundskusten. Historiskt har kommuner heller inte tillåtits investera utanför den egna gränsen - för att undvika risktagning med kommunmedlemmarnas pengar och för att inte försämra transparensen.

Det är just det som sker när kommuner väljer att bli energiproducenter. En osynlig grön bubbla blåses upp som kan komma att spricka.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern-OT och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.