Vem är inte särskilt skyddsvärd?

Hot och våld mot förtroendevalda sätts ofta i samband med polarisering och ökande antidemokratiska tendenser. En ny undersökning från Brottsförebyggande rådet visar dock att den största andelen hot kommer från kategorierna ”förargade medborgare” och så kallade ”rättshaverister”.

Intressant är också att de allra mest utsatta enligt undersökningen är politiker från Sverigedemokraterna medan förtroendevalda från Centern och Kristdemokraterna hör till dem som drabbats minst.

Det finns rent allmänt sett goda skäl att se betydligt allvarligare på hot och våld i samhället. Också när det gäller hot som riktas mot de som har nyckelfunktioner i samhällets demokratiska infrastruktur.

Men det finns också skäl att varna för en utveckling där starka grupper som politiker, journalister och offentligt anställda i allmänhet får ett starkare lagskydd än medborgare i övrigt. Butiksanställda eller personal på krogar är yrkesgrupper med lägre löner som ofta konfronteras med brottslighet, utan något förstärkt rättsskydd. Tidningsbud rör sig i otrygga stadsmiljöer under nattetid.

Det säger också något om otryggheten i vårt samhälle att olika grupper i praktiken kräver förstärkt skydd för sig själva.

För varje grupp som får lagstadgat rättsskydd står en ny på tur. Och andra hamnar utanför de skyddade yrkeskretsarna. Just de behöver politikens omsorg; just de som inte uppfyller kravet på särskilt skyddsvärde vad gäller yrke lär för övrigt också vara mer utsatta än resursstarka politiker och tjänstemän som lever i trygga villaområden på långt avstånd från stök, våld och bilbränder.