Värna en sekulär stat

Ledare Artikeln publicerades
Den franska flaggan vajar för frihet, jämlikhet och broderskap.
Foto:Francois Mori
Den franska flaggan vajar för frihet, jämlikhet och broderskap.

Efter den senaste tidens terrordåd har idén dykt upp om att staten ska vara mer tillmötesgående mot religiösa krav. En av rösterna är Svenska kyrkan.

I Dagens nyheter den 22 juli lyfter historikern Johannes Heuman fram ett bidrag från marginalen i den franska debatten: Idén om att ett nytt samhällskontrakt ska förhandlas fram där religionen får en mer framskjutande roll. Gå religionen till mötes så minskar terrorismen, är receptet.

Heuman påpekar dock att intresset från politiskt håll och från mittfåran i fransk idédiskussion för en sådan utveckling är noll. Det intresset lär inte öka efter tisdagens terrordåd, då en präst fick halsen avskuren i en kyrka. Likaså kan man politiskt och etiskt ifrågasätta själva utgångspunkten: Att det är den franska konstitutionen, eller de västerländska, som är skyldiga till uppkomsten av terror. Omförhandlingen skulle dessutom visa att terrorhot går hem.

Religionen som avses ska utläsas islam. Men även den utgångspunkten skevar. I Frankrike lever sedan generationer muslimer. Många av dem har fått konstitutionen med modersmjölken precis som andra fransmän och har inga önskemål om att deras religion ska öka sitt inflytande över det som är statens angelägenheter.

Det föreslagna vittnar istället om en islamistisk syn på staten, där inget i statsapparaten och organiseringen av samhället undantas från religiöst inflytande och veto. Det är oacceptabelt att en sådan islamistisk politisk agenda ges tolkningsföreträde i västvärlden och får företräda alla muslimer.

Det finns dock förklaringar till att den islamistiska modellen för stat och samhälle fått fäste. I Frankrike, precis som i Sverige, är det Muslimska brödraskapet som fått ge bilden av vad en muslim är och vad islam vill. Orsaken är att brödraskapet varit välorganiserade i Europa i många decennier och bjudits in till dialog av det så kallade majoritetssamhället och skaffat sig politiskt inflytande.

Anmärkningsvärt nog är det i Sverige Svenska kyrkan som, 16 år efter separationen mellan kyrka och stat, står på barrikaderna för en omförhandling av samhällskontraktet.

Teologiskt är Svenska kyrkan ett evangelisk-lutherskt samfund med Luthers tvåregementslära, där andlig och världslig makt hålls isär, i ryggmärgen. Men inslag av reformert, eller calvinsk, teologi som inte håller isär dessa har tyvärr fått alltmer inflytande.

I senaste numret av Kyrkans tidning (21/7) framför ledarskribenten tanken att det är den franska konstitutionen som är problemet. Även ärkebiskop Antje Jackelén har ifrågasatt den sekulära staten och önskar en omförhandling av samhällskontraktet. Religionen behöver få mer inflytande och inte begränsas till den privata sfären, menar hon. Särskilt är det islam hon resonerar om.

Möjligen tänker företrädarna att även kyrkan får mer makt då. Men vilken uppgift Svenska kyrkan än tänker sig i framtiden så är den inte att hacka på den sekulära statsmodellen och legitimera en islamistisk samhällssyn.