Varje år lite sämre i Region Kalmar län

Ledare Artikeln publicerades
Regionen bedöms gå 250 miljoner kronor sämre än väntat under sitt första år.
Foto: Mats Holmertz
Regionen bedöms gå 250 miljoner kronor sämre än väntat under sitt första år.

Ekonomi i balans kräver mer än majoritetens symboliska besparingar

Region Kalmar län, som landstinget numera kallas, ska arbeta på ett sätt som stärker länsinvånarnas tilltro till det demokratiska systemet. När man läser budget och plan för de kommande åren märker man dock ingen sådan ambition. Här framträder en politisk majoritet som visserligen kan beskriva några av de kommande årens ekonomiska utmaningar, men som helt tycks sakna kapacitet att vidta åtgärder som spelar någon roll.

Det börjar gå utför redan i år. Enligt budgeten skulle regionen göra ett överskott på 122 miljoner kronor i år, i sig ett resultat som ligger 35 miljoner kronor under den nivå som brukar kallas god ekonomisk hushållning.

Som prognosen efter årets första tre månader visar var budgeten dock alldeles för optimistisk. Prognosen varnar för ett underskott på 128 miljoner, alltså hela 250 miljoner kronor sämre än väntat. Det går inte att vända med de symboliska besparingar på representation, resor och möteslokaler som nu utlovas. ”Fokus på att minska bolagsbemanning”, en annan av besparingsåtgärderna, har nu utlovats under flera år och aldrig gett något påtagligt resultat. Hittills i år har bemanningsföretag anlitats i exakt samma utsträckning som tidigare eller något högre.

Och då är ändå 2019 det bästa året i planen. 2020 beräknas regionens överskott ha minskat till 101,6 miljoner kronor, motsvarande 1,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsmedel. För att målet om god ekonomisk hushållning ska nås saknas redan från början 60 miljoner kronor. Året därpå ser det ännu värre ut. För 2021 väntas ett plus på 41 miljoner kronor, ett försumbart överskott i en ekonomi som omsluter mer än åtta miljarder kronor.

Ingenstans i regionplanen sägs något om hur denna utveckling ska vändas. Vissa vaga förhoppningar sätts till digitalisering, men ökad tillgänglighet kan precis lika gärna öka konsumtionen av vård. Det finns också formuleringar om att styra om vården från sjukhus till hälsocentral och människors egna hem - men ingen beskrivning av hur denna förflyttning ska gå till.

Det är som om regionmajoriteten in i det sista värjer sig för att erkänna det uppenbara: regionens kostnader är mycket större än vad skattebetalarna kan bära. Strukturen är för stor i förhållande till skatteunderlaget. Det kommer att krävas smärtsamma åtgärder för att skapa balans mellan verksamhetens omfattning och befolkningens förmåga att betala för den.

Att detta skulle krävas var uppenbart för länge sedan. Sjukvårdens möjligheter är i princip oändliga, samtidigt som ekonomin är högst begränsande.

Men istället för att visa ledarskap och initiera en diskussion om hur stor livets reservdelsfabrik kan bli, har majoriteten valt att ensidigt lyfta fram imponerande resultat och anställa mer personal. Mellan 2014 och 2019 ökade antalet heltidsanställda i regionen med 800 personer eller 12,3 procent. Under samma period ökade befolkningen med knappt fyra procent. Självklart blir det svårt att rekrytera ny personal när regionen redan har så många anställda.

Med femton heltidsavlönade regionråd saknas inte möjligheterna för de folkvalda att på djupet sätta sig i vårdens utmaningar och vad som krävs för ekonomi i balans. Så här långt in i mandatperioden tyder dock inget på att det uppdraget utförs.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.