Vargkonflikten rör stad-land och inte Örebro-Stockholm

Ledare Artikeln publicerades

En irrelevant undersökning ger en förenklad bild av konflikten stad-land i Sverige.

De som påverkas av vargen i sin vardag är negativa. Storstadsmänniskan som inte påverkas är positiv.
Foto: Heiko,Junge
De som påverkas av vargen i sin vardag är negativa. Storstadsmänniskan som inte påverkas är positiv.

”Positiv inställning till varg i Örebro län”. ”mer än hälften i Värmland är nöjda med vargstammens storlek eller vill se den växa”.

Så sammanfattades en undersökning om inställningen till vargen under gårdagen i Sveriges Radio. Slutsatsen mot bakgrund av materialet är lätt att dra. Den bild av en folkligt kritiskt inställd opinion mot varg i rovdjurslänen som råder är felaktig eller överdriven.

Att bilden av jagande varghatare är överdriven är en sak. Vad som efterfrågas är respekt för livsstilar. För fåravel. För traditionell jakt. För uppfattningen att skogen inte är ett reservat för storstadsmänniskan utan något som brukas och förvaltas. I det ingår också jakt.

Men det är ingen överraskning att opinionen i fråga om varg skiljer sig exempelvis mellan Karlstad och Gräsmark. Karlstadsborna röstar ungefär som Sverige i övrigt. I universitetsstaden råder en urban livsstil. Karlstadbon har närmare med tåget till Stockholm än till ”vargland” i norra delarna av landskapet.

Skiljelinjen går mellan stad och land. Inte mellan Karlstad och Stockholm. Eller mellan centrum och periferi.

På den punkten är tidigare forskning också tydlig. SOM-institutet har visat att vargmotståndet är som störst på ren landsbygd - hos människor som påverkas - medan storstadsmänniskor oberoende av var de bor delat en positiv inställning. Undersökningar som ger en missvisande bild av problematiken ger ingen annan effekt än att polariseringen i frågan väsentligen stärks.