Annons

Vårdmoms slår mot regionen

Från den 1 juli börjar nya regler för moms på inhyrd personal inom vården att gälla. Vårdmomsen, som den har kommit att kallas, slår särskilt hårt mot lands- och glesbygd då det är här som inhyrd personal används som mest.
Ledare • Publicerad 26 juni 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Bristen på läkare har gjort att många regioner har blivit tvungna att använda sig av inhyrd personal. Tidigare har detta varit momsfritt men med Skatteverkets nya regler som börjar gälla nästa vecka kommer kostnaderna för den inhyrda personalen att öka.

1 juli införs moms för inhyrd personal inom vård och omsorg vilket i slutändan kommer drabba patienterna.
1 juli införs moms för inhyrd personal inom vård och omsorg vilket i slutändan kommer drabba patienterna.Foto: JACK MIKRUT

Bakgrunden till Skatteverkets nya regler är en dom från Högsta förvaltningsdomstolen där det slogs fast att moms ska betalas när vårdpersonal hyrs in från bemanningsföretag. Trots att det tydligt framgår av mervärdesskattelagen att sjukvård inte ska vara momspliktig menade domstolen att EU-rätten kräver att moms i vissa fall måste betalas.

Annons

Domen har blivit hårt kritiserad men ändå har Skatteverket valt att dra långtgående slutsatser från den. Enligt deras nya regler är det inte bara inhyrd personal från bemanningsföretag som ska beskattas, utan all inhyrd personal.

Offentliga aktörer inom sjukvården kommer att kompenseras för momsen, vilket inte är fallet för de privata vårdföretagen. Med den nya skatten kommer deras personalkostnader att öka.

Det blir därmed svårare för de privata vårdföretagen att konkurrera på samma villkor som de offentliga. Trots att de privata vårdcentralerna många gånger behövs för att avlasta de offentliga vårdgivarna.

Den totala kostnaden för inhyrd personal under förra året, var enligt SKL 5,4 miljarder kronor. Det handlar alltså inte om småpotatis utan om en skatt som ytterligare kommer försvåra för vårdföretagen och den redan ansträngda sjukvården.

Även om det naturligtvis inte är önskvärt att vara beroende av inhyrd personal är personalbristen så pass stor att det många gånger inte finns något alternativ. Om vi vill att fler ska arbeta inom vård och omsorg, är troligtvis inte det mest lämpliga tillvägagångssättet att straffbeskatta dem. Snarare behöver åtgärder vidtas för att minska personalkostnaderna.

Många äldre läkare väljer också att arbeta som konsulter efter att de har avslutat sin anställning. Med vårdmomsen blir det dyrare att ha avtal med dessa vilket gör att det gås miste om värdefull erfarenhet.

I Region Kalmar län motsvarar kostnaderna för den inhyrda personalen inom vården 5,8 procent av kostnaden för ordinarie personal. Kostnaden för inhyrd vårdpersonal är tre gånger större här än i Region Skåne och mer än dubbelt så stor jämfört med Region Stockholm och Västra Götalandsregionen.

Vårdmomsen kommer med all sannolikhet att leda till att antalet läkare och sjuksköterskor minskar till följd av de ökade kostnaderna. I slutändan drabbar det patienterna som kommer få vänta ännu längre på att få vård. Kostnadsökningen kan också leda till att regionens privata vårdcentraler blir tvungna att lägga ner sin verksamhet.

Skatteverket borde ha avvaktat med att införa de nya reglerna eller åtminstone endast låtit dem omfatta inhyrd vårdpersonal från bemanningsföretag. Riksdagen har redan uppmanat regeringen att skyndsamt utreda vilka konsekvenser Skatteverkets regler kommer att få men än så länge har ingenting skett.

Om regeringen inte vill att personalbristen inom vården ska förvärras gör man nog klokast i att agera. Och det snabbt.

Sofia WidegrenSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons