Ledare 2010-07-16 | Uppdaterad 2010-07-16
”Jag är kulturkonservativ, värdekonservativ och socialkonservativ.” Det sade Lena Adelsohn Liljeroth (M) i en intervju första dagen på jobbet som kulturminister hösten 2006.
Uttalandet var inte bara en unik personlig profilering för en samtida svensk minister. Bara fem-sex år tidigare hade det varit fullständigt otänkbart för en toppmoderat. På senare år har konservativa idéer och sakpolitik också börjat gro på andra håll i svensk partipolitik, även om det sker mer i det tysta.
Historiskt sett är det Moderata Samlingspartiet som ansetts vara ”det” konservativa partiet i svensk politik. Internationellt använder man fortfarande denna beteckning, något som bland annat medfört kritik från en brittisk konservativ EU-parlamentariker i en Newsmill-artikel sommaren 2009. Där motiverar han Tories utbrytning ur den förment konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP-ED, med att partier som svenska Moderaterna och Kristdemokraterna driver en helt annan slags politik där.
Ska man förklara detta enkelt, så kan man säga att det beror på att socialdemokratin i Sverige under 1900-talet varit så dominant att liberalismen framträtt som dess starkaste motståndare.
Därmed har konservativ opinionsbildning och idébildning hållits tillbaka och under radarn för aktuell politik och debatt i flera decennier.
Visst finns det i?dag en och annan M-riksdagsledamot samt medlemmar i Moderata Ungdomsförbundet som är konsevativa. Men partiets politik saknar egentligen helt konservativa inslag. Liksom det bland moderata väljare finns många konservativt sinnade, lär sådana även finnas bland Socialdemokraternas väljare. Och självklart bland dem som ursprungligen röstade på Miljöpartiet innan de blev mera rödgröna än gröna.
Folkpartiet liberalerna är det parti som – namnet till trots – flyttat fram positionerna mest för konservativ politik nu på 2000-talet. Särskilt inom områdena utbildning, rättsväsende och försvar. I en Sifoundersökning under årets Almedalsvecka framgick att Centerpartiet har två rätt olika sorters kärnväljare – en grupp som gillar ”valfrihet, utmaningar och personlig utveckling” och en annan som gillar ”trygghet och traditioner”. Så långt låter det som att konservatismen skulle kunna göra det lättare att förena dessa olika väljargrupper. I dagsläget är dock småföretagandet den enda klassiskt konservativa fråga som C driver.
Sedan ett drygt år tillbaka har KD märkbart närmat sig det konservativa tankegodset, vilket gjort de kristdemokratiska partierna på kontinenten så framgångsrika. I årets Almedalstal talade partiledaren Göran Hägglund bland annat om vikten av att värna det fria civilsamhället, familjernas självbestämmanderätt, att stärka samhällsgemenskapen, att människor är av naturen olika, och att vi behöver ett försvar värt namnet. Framför allt driver Kristdemokratiska ungdomsförbundet sedan flera år en klart konservativ linje.
Även Sverigedemokraterna försöker plocka poäng på konservatismens popularitet och passa in sina ståndpunkter i den konservativa formen. I samband med detta har de bit för bit lagt sig till med lämpliga KD-frågor. För hela Alliansen är detta en viktig utmaning nu inför valet.
Den moderna konservatismen torde i Sverige kunna hämta kraft å ena sidan i kritik mot den alltför ekonomicentrerade liberalismen. Å andra sidan i kritik mot de rödgrönas lösningar inom till exempel välfärd, kultur och miljö. Att rödgrön politik syftar mer till statlig kontroll och motarbetande av privata framgångar – än till att bygga en välfärd värd namnet, en framstående gemensam kultur, och en miljö som ger oss mer ork i vardagslivet. Redan idag finns goda förutsättningar för ett linjesamarbete inom Alliansen för konservativa idéer och sakfrågor. Om man också lyckas få med MP i ett sådant samarbete så kan mycket hända.
Den tydligaste konservatismen hos moderaterna är att de vill bevara socialismen, men i ny förpackning.
Jag vill på intet sätt ha med det tillväxtfientliga och värderelativistiska MP i en "konservativ" koalition, då skulle jag nog faktiskt föredra en alliansregering med SD:s stöd. Ingen kan ju beskylla alliansen för att SD röstar med oss.
Frågeställningen i rubriken är viktig men svaret i artikeln är inte relevant. Det finns ingen konservatism i något politiskt parti i Sverige. Denna sanna konservatismen finns ute i stugorna, ute i landet. Långt från Stockholm, tankesmedjor, bloggar och ledarkommentarer. Konservatism är en livsstil, ett förhållningssätt. Men inom svensk politik och svenskt offentligt liv finns inte utrymme för konservativa. De blir moderniserade och teoritserande eller lämnar helt enkelt alltihopa...
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Daniel Bogefors
daniel.bogefors@barometern.se
Telefon: 0480-592 44









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (41 ST.)
ANNONSERA