Ledare 2010-02-08 | Uppdaterad 2010-02-17
Ägardemokrati är viktig understrykes i BM/OT:s lördagsledare. Det är bara att instämma. I Sverige är förmögenhetsfördelningen skriande ojämn konstateras det också. Det måste ses som ett misslyckande för den svenska modellen. Vad som är orsak och vad som krävs för att vända utvecklingen kanske inte är så lätt att reda ut.
Allemanssparandet var en god tanke när det sjösattes. Samtidigt som det fanns gott om arbete blev det utrymme för de flesta att sätta av lite till ett eget kapital. Inkomstskillnaderna var inte så stora och förmögenhetsskillnaderna ökade inte alltför snabbt. Först med 90-talskrisen började förmögenhetsklyftorna att accelerera. De som redan kommit en bit i sparandet kunde i ett nafs fördubbla sin förmögenhet. De som miste sitt arbete kunde inte fortsätta att spara. På den vägen har det fortsatt. Men det som var värre var det enorma habegär som tändes hos de lyckligast lottade. I mitten av 90-talet började den alltjämt pågående höglönejakten hos de som skulle hålla hjulen snurrande.
Utländsk konkurrens åberopades som skäl för att införa bonusar i de allra högsta kretsarna inom näringslivet. Men skall den ene chefen ha så skall jag också vara med. Och så har det dragit med sig hela tåget också in i den offentliga sektorn. Kan någon förklara varför en vd
i ett kommunalt bolag skall ha avsevärt högre lön än den som tidigare skött samma uppgift som förvaltningschef? Eliten har på ett helt obegripligt sätt kunnat segla ifrån den stora grupp som inte har möjlighet att få del av lönekarusellen. Därtill genererar elitens pengar hela tiden ännu mer pengar. Och vad sämre är, av de stora mängder kapital som är i rörelse så är det alldeles för lite som går till nyskapande av företag. Det som skulle ge ett mått av ägardemokrati och fler människor sparmöjlighet.
Där motsatsen till ägardemokrati därtill brett ut sig de senaste åren är i framgångsrika företag och offentliga organisationerna.. Betydande delar av vinsterna plöjs ned i ofta spektakulära sponsorsatsningar utan den minsta chans för dem som skapat pengarna att få ta del av dem på annat sätt än som sponsorn bestämmer. De som blir utan jobb på till exempel posten har nog inte mycket till övers för cykeltävlingen Postgiro, eller de Volvoanställda för Volvo Ocean Race osv. För att nu inte ta skräckexemplet Vattenfall, vars vd oombedd indirekt sprider ikring våra skattepengar på underhållningsbranschen.
Allt samman gör att jag har svårt att se hur en förenklad pengahandel kan ändra på den nuvarande situationen. Däremot kan jag tycka det vore bra om fondbyten kunde ske utan att reavinstbeskattning utlöses. Där finns inte samma klipparmarknad som i till exempel. aktiehandel.
Thomas Nilsson









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (29 ST.)
ANNONSERA