Var är de svenska värderingarna?

Ledare Artikeln publicerades
För nära makten. Avgångna riksrevisorn Susanne Ackum till höger på möte med bland annat Anna Kinberg Batra.
Foto:BERTIL ENEVÅG ERICSON / TT
För nära makten. Avgångna riksrevisorn Susanne Ackum till höger på möte med bland annat Anna Kinberg Batra.

Skandalerna på myndigheterna speglar en brist på etik och ämbetsmannamoral.

I August Strindbergs Röda rummet skildras som bekant läget på en svensk myndighet. Ingen arbetar, förutom de som betalar ut lönerna.

Men som statsvetaren Bo Rothstein konstaterat ger inte denna samtidsspegel en bild av en korrumperad byråkrati. Ämbetsmännen är slöa - men har integritet.

Hur ser en samtidsskildring ut av de svenska myndigheterna i dag?

Skatteverket leds av en generaldirektör och en överdirektör som meddelat en tidigare vän från regeringskansliet att medier granskar hans placeringar i skatteparadis.

Riksrevisionen befinner sig i förtroendekris sedan Dagens Nyheter uppmärksammat hur en av revisorerna anställt vänner från det regeringskansli som revisionen ska granska. Hela oberoendet är i fara.

Rikspolischefen Dan Eliasson uttalar sig mot ett av riksdagens valda partier. Han lät meddela att han skulle avgå om Sverigedemokraternas ledare blev statsminister. Visserligen ter sig resonemanget hypotetiskt. Och om - Gud förbjude - ett populistiskt parti med extrema rötter styrde Sverige - borde inte ämbetsmännen då om någonsin se till att grundlagar respekteras?

Sverige har präglats av en god ämbetsmannatradition. De självständiga myndigheternas anor går tillbaka till Axel Oxenstierna som skapade en förvaltning där meritering och kunskap vägde tungt. Ämbetsmännen kom under 1800-talet att präglas av en idealistisk filosofi präglad av ansvar och lojalitet. Samtidigt inspirerades statstjänstemännen av filosofen Max Webers ideal om en stark åtskillnad mellan politik och förvaltning.

Nu ser vi något annat. Under den Socialdemokratiska epoken utmanades den traditionella statsförvaltningen av en politisering. Socialdemokratin fruktade de starka ämbetsmännen. Politiken skulle ta över. Maktdelningen försvagades.

Men personerna bakom skandalerna nu har med Dan Eliasson som undantag bakgrund regeringskansliets borgerliga år. Det vittnar om att ämbetsmannaidealen vittrar bort i kretsar där de länge odlades. Högern och borgerligheten har lämnat sina ideal.

Konsekvenserna är enorma om medborgarna förlorar tillit till polis, skatteverk eller Riksrevision. Vem kommer att lita på att myndigheter granskas i ett land med stor offentlig sektor om Riksrevisionen visar sig sammanvuxen med just myndigheterna och regeringskansliet?

Att tilliten är hög i det svenska samhället beror just på att myndigheterna utmärkts av oväld och integritet. Den som litar på polisen eller staten och vet att korruption är ovanlig kommer också att lita på grannen, läraren och kommunernas tjänstemän.

Riksrevisionen skapades just för att stärka den klassiska svenska maktdelningen. Tidigare låg den under regeringen - och var i händerna på ansvarigt statsråd. Granskarnas självständighet skulle stärkas. Och det granskarna gjorde var att missbruka den frihet de fick.

Nu måste förtroendet för staten repareras.