Valrörelse nästan helt utan energi
En uppgörelse ska hedras och värnas. Men stora frågor om framtidens energiförsörjning försvinner inte för att de begravs i en politisk uppgörelse. De tre moderata toppkandidaterna från länet till riksdagen, Jan R Andersson, Harald Hjalmarsson och Carl-Victor Svensson kräver nu att den gällande energiuppgörelsen förhandlas om. Bakgrunden är att Svenska Kraftnät varnat för allvarlig elbrist. Partipolitiskt har också Kristdemokraterna ryckt åt sig initiativet i energifrågan sedan Ebba Busch Thor i en debatt talade om behovet av nya reaktorer.
Kärnkraftsfrågan har naturligtvis en särskild dimension i Kalmar län, för båda de stora partierna. Socialdemokraterna i länet har ju alltid våndats över partiledningens sicksackande i energifrågan.
Det gäller jobb i Oskarshamn. Och länet är industritungt.
Men klimataspekten borde väga tyngre i debatten. Finanspolitiska rådets förre ordförande, professor John Hassler, kom nyligen med en fascinerande kalkyl. En ökning av svensk elkraftsproduktion med 1 procent skulle via export kunna hjälpa Polen att minska utsläppen med ungefär 1,3 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar de årliga utsläppen från 600 000 nya personbilar.
Kärnkraften har baksidor, dyra och komplexa sådana, som slutförvaret. Men ju allvarligare klimathotet blir desto viktigare är det att snabbt minska utsläppen av koldioxid. Det är svårt att se någon effektivare klimatpolitik än export av fossilfri svensk el. och det är trista att se hur stora framtidsfrågor annars är frånvarande i valrörelsen.