Martin Tunström: Vad Moderaterna inte behövde

Ledare Artikeln publicerades

Förundersökningen mot riksdagskandidaten Harald Hjalmarsson är som en kärra med grus i det moderata maskineriet. Det är inte vad Moderaterna behöver inför valrörelsen.

Harald Hjalmarsson är föremål för förundersökning när valrörelsen just är på väg att starta.
Foto: Mats Andersson
Harald Hjalmarsson är föremål för förundersökning när valrörelsen just är på väg att starta.

I går eftermiddag meddelade vice chefsåklagaren Åsa Adolfsson att en förundersökning ska inledas mot oppositionsrådet och riksdagskandidaten för moderaterna, Harald Hjalmarsson, i Västervik.

Bakgrunden är att Hjalmarsson strök meningar i de allmänna handlingar som han lämnade ut till Sveriges Televisions Uppdrag granskning. Därmed bedömer åklagaren att Hjalmarsson kan ha gjort sig skyldig till missbruk av handling/urkund.

När det framkom att Hjalmarsson ändrat i handlingarna valde Västerviks kommun att tillsätta en extern granskning. Hade Hjalmarsson begått samma handling inom den statliga förvaltningen hade myndigheten varit skyldig att åtalsanmäla honom, även om misstanken bara är ”skälig”. Men den skyldigheten har inte kommuner.

Det kan diskuteras. Granskningen i kommuner är förhållandevis svag. Revisionen har en underordnad ställning. Den kommunala modellen med anor tillbaka i det svenska sockenstyret bygger på lokalt självstyre och den utgick från att lagar följdes. Det förefaller i dag vara en idealistisk bild av verkligheten. Upptäcker en kommunledning brott som kan antas vara tjänstefel borde det vara en fråga följas för åklagare.

I Kalmar finns vice chefsåklagaren Åsa Adolfsson som har möjlighet att själv inleda förundersökning - som det heter ex officio - eftersom misstanken om missbruk av urkund faller under allmänt åtal. Efter en primärutredning har hon beslutat att en förundersökning ska inledas.

Harald Hjalmarsson har själv bett om ursäkt och beklagat sitt stora misstag. Men om svenska politiker kan fällas för affärer med vin och kvitton - och sällan för politiska misslyckanden - handlar detta om något större. Ytterst handlar det om att medborgarna ska ha förtroende för det offentligas maktutövning, att den sker under lag och rätt. Offentlighetsprincipen garanterar medborgarna tillgång till insyn så att man kan granska den politiska makten och förvaltningen. Förvanskas urkunder faller tilltron till hela detta system. Pressens möjligheter att agera ombud åt medborgarna urholkas också.

Harald Hjalmarsson kan inte ensam lastas för de osunda kultur som Uppdrag Granskning förtjänstfullt uppmärksammat i kommunen. Det finns ett bredare ansvar. Samtidigt är det viktigt att påtala att den externa juridiska granskning som genomförts tydliggör att Hjalmarsson inte i övrigt agerat otillbörligt eller för egen vinning.

För Moderaterna i länet kompliceras nu läget. Hjalmarsson är andrenamn i riksdagsvalet och kandiderar också till regionen.

När Moderaterna haft svåra år i Kalmar kommun med konflikter och svaga valresultat har Västervik istället varit kraftcentrat i länet för partiet. Hjalmarsson var länge ett populärt kommunalråd. Malin Sjölander, partiets förstanamn i landstinget, är från Västervik liksom den nu sittande riksdagsledamoten Jörgen Andersson.

Samtidigt har Västerviksmoderaterna skakats av svåra inre stridigheter. Jörgen Andersson som i förra valet var etta på den moderata riksdagslistan och sedan fick förtroendet att vara förbundets länsförbundsordförande blev sedan ”persona non grata”.

Nu framstår Västervik som den svaga länken på den moderata länskartan. Om åklagaren går vidare och delger Hjalmarsson misstanke om brott hör det också till god moderat praxis att ta en ”time-out”. Då blir Moderaterna i länet tills vidare utan en av sina toppkandidater åtminstone under inledningen av valrörelsen.