Tvivelaktigt handslag

Ledare Artikeln publicerades
Statsminister Löfven redogör för EU-toppmötets syfte.
Foto:TT
Statsminister Löfven redogör för EU-toppmötets syfte.

EU:s "sociala pelare" visar vägen till mer överstatlighet.

Om fredagens toppmöte i Göteborg syftar till att föra EU närmare medborgare, motverkas effekten snabbt av de begrepp som används. "Rättvisa jobb", till exempel – vad betyder det i en svensk kontext? Villkor kan vara mer eller mindre rättvisa men knappast jobb i sig. Och när det gäller EU:s så kallade sociala pelare, mötets centrala fråga, torde de allra flestas associationsförmåga gå bet. Vad är detta?

Statsminister Löfvens något mer försvenskade svar är att EU-projektet måste bottna i människor. Det vill säga: unionen kan inte fungera enbart genom fri handel och fri rörlighet, utan måste generera ännu mer konkreta nyttor i människors liv. Detta är den övergripande principen för de 20 principerna i den sociala pelare som ska undertecknas i Göteborg. Eftersom människor inte gärna kan ha något emot fler och starkare rättigheter, borde den sociala pelaren vara en klockren framgång och samtidigt tillsammans med den nya försvars- och säkerhetsunionen kunna ge samarbetet förnyad inspiration.

Problemet ligger dock som alltid i tillämpningen. Statsministern hävdade vid onsdagens möte i EU-nämnden att den sociala pelaren ingalunda leder till mer överstatlighet, men det är svårt att se principerna verkställas på annat sätt. Principen Balans mellan arbete och privatliv kan tas som exempel: "Föräldrar och personer med omsorgsansvar har rätt till lämplig ledighet, flexibla arbetsformer och tillgång till omsorgstjänster. Kvinnor och män ska ha lika tillgång till särskild ledighet för att ta sitt omsorgsansvar, och de ska uppmuntras att använda ledigheten jämlikt."

Det är ett faktum att denna beskrivning inte motsvarar situationen i samtliga EU-länder, och opinionen i enskilda länder kan rentav vara emot en sådan ordning. Även svenska fäder skulle i den sociala pelarens namn behöva uppmuntras till ett större uttag av föräldraledighet. När rättigheter skrivs ut är en naturlig fråga också var skyldigheterna hamnar. En princip i den sociala pelaren är att alla människor i Europa har rätt till "digitala kommunikationer", en annan att "de som behöver det" har rätt till "subventionerade bostäder". Den svenska staten garanterar i dag inget sådant; subventionerade bostäder har rentav ansetts icke-önskvärt. Blir det kommunernas ansvar?

Den sociala pelarens tillskyndare hävdar nu, något kryptiskt, att inget av detta egentligen innebär några förändringar. Den sociala pelaren handlar inte om mer överstatlighet och är inte heller budgetpåverkande, hette det vid onsdagens sammanträde i EU-nämnden. Den påverkar inte heller den svenska modellen på arbetsmarknaden, trots allt den säger löner och anställningsförhållanden. Den är bara ett "handslag för anständighet" i Europa.

Men det är ett faktum att principerna är detaljerade – unga människor har till exempel bland annat rätt till ett "bra arbetserbjudande" inom fyra månader efter att de har avslutat sin utbildning. Ska en sådan rättighet förverkligas i Spanien eller Grekland krävs någon form av överstatligt ingripande. Om det å andra sidan inte finns någon tanke om hur rättigheterna ska uppfyllas, är fredagens övning i Göteborg mest cynisk.