Trist populism om konfessionella friskolor

Ledare Artikeln publicerades

När valet närmar sig vänder sig också Moderaterna mot konfessionella fristående skolor. Som om att det är skolorna som utgör integrationsproblemet.

Nej dock till konfessionella fristående skolor.
Nej dock till konfessionella fristående skolor.

”En paus för etablering av religiösa friskolor”, föreslår Moderaterna, i väntan på nya regler. Ordvalet är vilseledande. De 71 fristående skolor som avses är inte religiösa utan kallas för konfessionella, eftersom de omfattas av skollag och läroplaner.

Begreppet religiösa ger antydningar om något annat. Om parallellsamhällen, inskränkthet och fundamentalism. Det är också risken för att skolorna ska ”främja extremism” som är den officiella motiveringen till etableringspausen. Har Skolinspektionen kommit med sådana generella varningar? Finns det stöd i underlag?

Nej, det är denna valrörelses särskilda logik och fokus på migration och integration som får Moderaterna att lägga fram ett förslag som fular ut religiösa minoriteter och minskar mångfalden. Partiet sållar sig till Liberalerna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som alla i starka ordalag vänder sig mot de konfessionella skolorna.

I Sverige vinner man sällan debatter på att hänvisa till lagar och konventioner. Men det kan vara på sin plats att notera att Europakonventionen som gäller som svensk lag ger skolorna ett visst skydd. I Svensk Juristtidning senaste nummer utredas frågan om ett förbud ens är möjligt. Professorn Lotta Lerwall slår där fast att samfund inte kan förbjudas driva skolor, men att det kan vara möjligt att förbjuda konfessionella inslag i både utbildning och undervisning. Det skulle också kunna vara möjligt att tillåta skolorna men att uppställa krav som förutsättning för att ge dem offentlig finansiering.

Lerwall avslutar dock med att inget hindrar elever vid en konfessionell skola att efter skoltidens slut stanna i skolan för konfessionell undervisning. Elever kan också samlas under raster för att exempelvis be. Detta rättsliga perspektiv har helt saknats i debatten.

De konfessionella skolorna fungerar i allmänhet bra, de är vanligen non-profit drivna och styrs utan vinstkrav. I andra sammanhang välkomnas för övrigt just idéburen välfärdsverksamhet. Svensk evangelikal frikyrklighet som driver några av de konfessionella skolorna har aldrig byggt parallella universum utan varit en bärande del av det svenska samhället. Många av landets folkhögskolor har för övrigt sedan grundandet drivits av kristna samfund som huvudmän. Även svenska högskolor drivs av kristna samfund.

Men i dag bedöms förslag som inskränker mångfald och som rymmer en negativ bild av religion ge utdelning i väljarkåren. Rättigheter och Europakonvention väger lättare än tidigare. Den viktiga kampen mot extremism övergår tyvärr i detta sammanhang till att bli religionsfientlig.