Annons

Tidningar får aldrig bli regeringsorgan

Kulturministern presenterade mediesatsningar på Vestmanlands Läns Tidning. Så manifesteras branschens försvagade självförtroende. Granskarna får inte sitta i knät på makthavarna.
Ledare • Publicerad 20 september 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Kalmaruppväxta Matilda Molander som är politisk redaktör på liberala Västmanlands Läns Tidning stod för månadens insats när på onsdagen i starka ordalag protesterade mot chefredaktören Daniel Nordström på Vestmanlands Läns Tidning.

Matilda Molander, politisk redaktör på liberala VLT som försvarar pressens klassiska principer.
Matilda Molander, politisk redaktör på liberala VLT som försvarar pressens klassiska principer.Foto: Erik Jersenius

På förmiddagen hade nämligen kulturminister Amanda Lind (MP) fått förmånen att presentera regeringens budget i tidningshuset.

Annons

Möjligen gav det avtryck på tidningens bevakning. Rubriken var i vart fall ovanligt inställsam och förde tankarna till regeringsorganet. ”Så satsar regeringen på Västerås: Miljoner till välfärd, utbildning och mot segregation.”

Att företrädare för tidningsföretag samtalar med ministrar och att statsråd intervjuas i mediehusen hör naturligtvis till vardagen. Men presskonferensen på VLT var något annat. Som Matilda Molander skriver på ledarplats framstår det som om att tidningen går i armkrok makthavare. ”Gränsen måste vara knivskarp”, som hon uttrycker det.

Det finns ytterligare en aspekt. Amanda Lind var säkerligen tacksam över att få vara på en tidning och framhäva regeringens utökade satsningar på presstödet. Kan det kommunikativt sett bli bättre?

Även Gota Media tar emot driftsstöd till Östra Småland och Sydöstran, samt utvecklingsstöd för redaktioner i mindre kommuner. VLT ingår i en koncern där systertidningarna Nerikes Allehanda och Gefle Dagblad är nya stödmottagare. NA får 25 miljoner kronor. GD drygt 10.

Om fria medier ska vara en del av den granskande infrastrukturen och fullgöra de uppgifter som stärker demokratin kan det behövas nya omtag och helhetslösningar i mediepolitiken. Men den intressegemenskap mellan stat och tidningar som illustreras av Linds framträdande undergräver den publicistiska friheten. Även statliga satsningar på så kallad faktajournalistik ter sig tveksamma.

Chefredaktören på VLT Daniel Nordström gick på onsdagskvällen ut och sade sig vara ”stolt” över att ha en politisk redaktör som öppet kritiserar hans beslut.

Men han gjorde ingen helomvändning och sade att hon hade haft rätt. Därmed markerade chefredaktören att tidningens politiska linje är underställd honom. Det är han som talar i VLT:s namn, ingen annan. Ledarsidan är blott en röst.

Det blir svårt för tidningsbranschen att hävda sin roll som demokratins väktare och maktens granskare om stora landsortstidningar förknippas med regeringens pr-maskineri.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons