Temporär tillväxt

Ledare Artikeln publicerades

Det är inte inflyttning från resten av landet som gör att Kalmar växer.

Också i Stockholms stad är inflyttningen från utlandet större än inflyttningen från andra delar av Sverige.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Också i Stockholms stad är inflyttningen från utlandet större än inflyttningen från andra delar av Sverige.

Befolkningstillväxt + bostadsbrist = stort behov av nybyggda hyresrätter. Så brukar uträkningen ställas upp i politiken, men som den senaste befolkningsstatistiken från Statistiska centralbyrån visar är matematiken mer komplicerad än så.

Kalmar kommun är ett utmärkt exempel. Kommunen ökade under 2017 med 880 invånare, varav 170 var nyfödda. Resterande 710 var inflyttade - dock inte från övriga landet, mot vilket kommunen har ett negativt flyttningsnetto (fler utflyttade än inflyttade) utan från det egna länet och utlandet. Av dessa båda var det utlandet som bidrog med fler nya Kalmarbor (456 jämfört med 350).I länets övriga kommuner ser det snarlikt ut, bortsett från att många tappar invånare inom länet. Utöver Kalmar är det bara Nybro som har ett födelseöverskott. Bara Mörbylånga och Torsås har ett positivt flyttningsnetto mot övriga landet. Den stora tillväxtfaktorn för samtliga kommuner som växer är inflyttningen från utlandet.

På samma sätt ser det ut i andra städer i närområdet. I Jönköping motsvarar inflyttningen från utlandet 73 procent av det totala flyttningsnettot. Karlskrona hade dubbelt så många inflyttade från utlandet som från resten av det egna länet. Expansiva Växjö hade ett negativt flyttningsnetto mot övriga landet men ett positivt gentemot utlandet på närmare 1 000 personer. Till och med Stockholms stad hade en väsentligt större nettoinflyttning från utlandet än från övriga Sverige.

Vad innebär då detta? En uppenbar konsekvens på de mindre orter som har rapporterat bostadsbrist till Boverket är att nyproduktion nu riskerar att bidra till överskott på bostäder framöver. För många kommuner kommer de senaste årens befolkningstillväxt i spåren av flyktingkrisen att ha varit ett temporärt undantag i en mer långvarig befolkningsmässig tillbakagång.

Men även på de orter som växer innebär befolkningstillväxtens karaktär att idén om bostadsbyggandet måste revideras. En hög andel nyanlända innebär också generellt en hög andel som saknar egen försörjning, och därmed har svårt att efterfråga bostäder i allmänhet - och nybyggda hyresbostäder, det dyraste av alla boenden, i synnerhet.

En befolkningstillväxt som bygger på nyanlända är också mer oförutsägbar än en befolkningstillväxt som bygger på att människor flyttar till arbetstillfällen. Bland nyanlända finns en omfattande sekundäromflyttning till större städer. I en studie som Arena för tillväxt gjorde 2014 utmärkte sig kommunerna i östra Småland både genom ett högt migrationsnetto och en tydligt negativ sekundäromflyttning. ”Mönstret är ... att nyanlända söker sig från gles-, landsbygds- och industrikommuner till kommuner i storstadsområden eller större städer”, skrev Arena för tillväxt.

Idén att den så kallade bostadsbristen ska byggas ikapp är således riskabel, och det gäller oavsett om den tar sig uttryck i högt satta mål på kommunnivå eller i statliga subventioner. Befolkningstillväxten är ett faktum - men ett faktum av ett slag som det sällan tas hänsyn till i den bostadspolitiska debatten.