Den som tiger samtycker om försämringen för landsbygden
Kostnader för bostadsresor har ”orsakats av den skattskyldiges val av bostadsläge”.
Så krasst för att inte säga cyniskt motiveras de förändrade reglerna för skattelättnader för arbetsresor i den aktuella utredningen.
De som bor på landsbygden eller i Småorts-Sverige som ska bära kostnaderna för klimatomställningen får helt enkelt skylla sig själva. Eller flytta till storstaden enligt utredarens resonemang. Frågan är då vems om ska utföra allt det dagliga arbete i hemtjänst, i skogen och industri som landsortsbefolkningen står för.
Att kritiken mot det förändrade reseavdraget är hård är lätt att förstå. Ingen som har kortare väg än 30 kilometer till jobbet ska kunna få en skattelättnad. Det betyder att pendlare från Påryd till Kalmar får en ökad årskostnad för pendlandet till jobbet på några tusenlappar. Dessutom införs ett fördelningspolitiskt verktyg när avdragssystemet ersätts av en skattereduktion vilket gör pendlare med stora inkomster till ännu större förlorare.
I vanlig ordning har regeringen skickat ut betänkandet på remiss till myndigheter, domstolar, intresseorganisationer och ett antal kommuner.
Kritiken från flertalet remissinstanser är hård. Sveriges kommuner och landsting anser inte att det är acceptabelt att införa ett system som riskerar minska rörligheten på arbetsmarknaden och att betänkandet inte beaktar målet om att bo och verka i hela landet på ett tillfredsställande sätt". Om några större kommuner ställer sig bakom förslaget är lands- och glesbygdskommunernas invändningar många. Ja, även Länsstyrelsen i Kronoberg beskriver förslaget som ”kontraproduktivt”.
Bräcke, Eksjö, Falkenberg, Härjedalen, Hedemora kommuner hör till de mycket kritiska.
Men på listan över kommuner som uppmanats att skicka in sina synpunkter till departementet för att ge regeringen bästa möjliga beslutsunderlag finns också Kalmar. Den 21 augusti skrev dock kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S) till regeringen att kommunen ”avstår från att lämna synpunkter”.
Det är visserligen inte första gången kommunstyrelsen väljer att inte besvara remisser. Den 6 augusti skrev Johan Persson till regeringen och berättade att det inte kommer något remissvar på ”förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet.”
Men när ledningen anser att kommunen berörs skrivs engagerade svar. När det gällde omregleringen av spelmarknaden inkom ett yttrande om hur den påverkade ”travrelaterade arbeten” i regionen. Mot den bakgrunden förefaller det minst sagt gåtfullt varför kommunen inte yttrar sig över ett beslut som ekonomiskt skulle drabba många Kalmarinvånare - och andra boende i länet i övrigt - svårt.
Med tanke på att Johan Persson själv ledde landsbygdskommittén vars utgångspunkter om beskattningen av arbetsresor skiljer sig kraftigt från regeringens utredare ter sig tystnaden från kommunmajoriteten än mer förvånande.
Är det för att hålla i hop den politiskt underliga koalitionen i Kalmar som majoriteten avstår från att lämna in ett svar? För Centerpartiet framstår det som en stor förlust. Det är partiets kärnväljare som kommer att få behålla mindre av inkomsten i skatt. Politiskt sett är Vänsterpartiet vinnaren. Regeringen får en röst mindre för en förändring av förslaget, medel och höginkomsttagare får betala mer i skatt och partiets i storstäder berörs på det hela taget inte alls. Frågan är varför kommunen väljer att inte ge röst åt sina egna invånare som förlorar på förslaget?
