Annons

Sverige kan bättre än Polen

Kritiken mot politiseringen av domstolsväsendet i Polen är med rätta hård. Även de svenska domstolarnas oberoende behöver dock stärkas.
Ledare • Publicerad 20 september 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Martin Holmgren, generaldirektör på Domstolsverket tar ställning för ökad självständighet från regeringen.
Martin Holmgren, generaldirektör på Domstolsverket tar ställning för ökad självständighet från regeringen.Foto: Patrik Svedberg

Längst ned i ett pressmeddelande från Domstolsverket som sändes ut i tisdags står det intressanta:

”Frågan om en i förhållande till regeringen mer oberoende styrning av det svenska Domstolsverket har ju under åren initierats av riksdagen genom ett tillkännagivande. Som jag tidigare har gett uttryck för välkomnar jag att frågan utreds.”

Annons

Orden är generaldirektören Martin Holmgrens och ställningstagandet kommer i samband med att myndigheten uttrycker sin oro över politiseringen av det polska domstolsväsendet. Utvecklingen i Polen är verkligen oroväckande. Den 11 september antog de nordiska ländernas domarförbund en resolution som uttrycker djup oro över domarnas försvagade oavhängighet. Denna vecka stängdes det polska rådet för domstolsväsende av från det Europeiska rådet för domstolsadministration ENCJ.

Samtidigt har den svenska kritiken mot Polen om inte varit att likna vid ett självmål så inte alltid haft 100-procentig avsändarlegitimitet.

Domstolsverket är en ”vanlig” myndighet under regeringen som styrs av en generaldirektör tillsatt av regeringen.Justitiekanslern (JK) som är en myndighet under regeringen granskar domstolar. Nyligen meddelades det att flera domstolar anställt en jämställdhetsstrateg för att ”rättstillämpningen ska bli likvärdig”. Det antyder en stark politisk följsamhet till ett regeringsuppdrag– vad har någon genusvetare med den dömande verksamheten att göra?

I en rankning från just ENCJ hamnade Sverige i våras långt ner på listan över europeiska rättsstater. Och i just ENCJ är Sverige för övrigt inte ens fullvärdig medlem – som Polen varit –utan bara observatör.

Nu ska inte Sverige jämföras med Polen. Politiseringen på andra sidan Östersjön är allvarlig eftersom rättsstatens institutioner där är unga. I Sverige finns formella brister, men rättsstaten bärs också upp av traditioner och en stark domarkultur. Maktdelningen i Sverige är inte så svag som många gör gällande. Tvärtom finns en debatt om Högsta domstolen har tagit sig en makt över normgivningen och att den inte bara tillämpar lag utan självt fattar vidsträckta beslut om normer.

Det är ungefär som när politiseringen av public service-bolag i bland annat Polen väcker kritik i svensk debatt samtidigt som det fram till idag har ansetts comme-il-faut att riksdagsledamöter sitter i styrelsen för den förvaltningsstiftelse som äger Sveriges Television och Sveriges Radio. Det är att se flisan i sin grannes öga,men inte bjälken i sitt eget.

Det kan säkert av någon invändas att det inte är varje dag som en generaldirektör uttrycker uppfattning offentligt om hur den egna myndigheten ska styras, såsom Martin Holmgren nu gör.

Men det måste också anses ligga i en generaldirektörs uppdrag att uppmärksamma regeringen på att den nuvarande styrningen av Domstolsverket sticker ut i ett europeiskt perspektiv och att Sverige får kritiska blickar på sig. Det handlar dels om förtroendet för det egna domstolsväsendet, dels om trovärdigheten i den svenska utrikespolitiken.Ska Polen kritiseras för politisering av domstolsväsendet måste faktiskt bodelningen mellan verkställande och dömande makt i Sverige bli tydligare.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons