Bistånd bör uträtta något mer än bara låta ambitiöst

Ledare Artikeln publicerades

Biståndsmyndigheten Sida efterlever inte beslut om ökad intern samverkan. Samverkanspersonerna saknar relevanta förkunskaper och fortsätter enligt gamla rutiner.

Sidas styrning brister och den ökade budgeten sprids ut över en illa fungerande organisation.
Foto: Vilhelm Stokstad / TT
Sidas styrning brister och den ökade budgeten sprids ut över en illa fungerande organisation.

Sverige avsätter 44,9 miljarder kronor ur statsbudgeten 2019 för internationellt bistånd. Under många år har detta ökat och regeringen beräknar att det kommer fortsätta att öka de kommande åren på grund av enprocentsmålet av bruttonationalinkomsten, BNI.

Behovet av humanitärt bistånd är fortsatt stort i världen. Sverige är relativt till sin ekonomiska storlek världens mest biståndsgivande land. Men om man ska lägga en så pass stor andel av budgeten på bistånd är det också önskvärt att pengarna används rätt.

Den största delen av budgeten, 42,2 miljarder, hanteras av biståndsmyndigheten Sida. Myndigheten delar in sitt arbete i två delar. Dels det kortsiktiga humanitära biståndet, som vid naturkatastrofer, dels det långsiktigt utvecklingssamarbete, såsom fattigdomsbekämpande arbete. Under många år har riksdagen och regeringen sagt att de olika grenarna av arbetet ska samarbeta mer för att förhindra dubbelarbete och och stärka informationsunderlaget.

Riksrevisionen riktar nu kritik mot Sida och regeringen för att inte ha gjort tillräckligt för att realisera ambitionen. De funktioner och dokument för gemensam organisering av hjälpinsatser har enligt revisionens granskning negligerats eller glömts bort på myndigheten. Administratörer för insatserna känner ofta inte till hur man samordnar med andra Sida-projekt. Om de gör det så förekommer det att samordningsstrukturen ändå anses vara för krånglig för att vara värd arbetet.

När administratörerna saknar tid, kunskap och förståelse för styrfunktionerna brister arbetet.

Det är mer än välkommet att fokus riktas mot hur biståndet faktiskt fungerar. Biståndsdebatten stannar alldeles för ofta vid enprocentsmålets vara eller inte. Hur de över 40-miljarderna används och om prioriteringarna ger rimliga utfall diskuteras mer sällan. Större kraft borde läggas på den faktiska effekten som biståndet ger.

Och innan grundarbetet fungerar - det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet- ter det sig feltänkt att återkommande addera nya mål till den svenska biståndspolitiken.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.