Sjukvården går inte ihop för Socialdemokraterna

Ledare Artikeln publicerades

Det är inte personalbristen som är det främsta problemet.

Statsminister Stefan Löfven, som på onsdag kommer att besöka Länssjukhuset i Kalmar, har insett att sjukvården kommer att bli en av valårets hetaste frågor. Därför har han i en debattartikel på Dagens Nyheter (26/2) skrivit att Socialdemokraterna ska öka vårdpersonalen med 14 000 personer till år 2022.

Läkartätheten inom sjukvården är ganska hög i Sverige jämfört med andra delar av Europa.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Läkartätheten inom sjukvården är ganska hög i Sverige jämfört med andra delar av Europa.

Att propagera för mer personal eller mer pengar till sjukvården brukar vara ett populärt koncept. Artiklar om stressad sjukvårdspersonal, särskilt under sommaren, ger intrycket av att bara man anställer fler så blir det bra. Men det är att göra det lätt för sig. För några år sedan visade statistik från OECD att Sverige låg på en delad tredje plats i Europa när det kom till högst läkartäthet med 3,8 läkare per 1000 invånare (cirka en läkare per 263 personer) samtidigt som svenskar besökte läkaren mer sällan än de flesta andra européer.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen, publicerad år 2017, så har dessutom tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare ökat över tid även om ökningen har minskat de senaste åren. Det verkar således inte vara avsaknaden av vårdpersonal som är det främsta problemet inom sjukvården utan att läkare och sjuksköterskor uppenbarligen får andra, främst administrativa, arbetsuppgifter som inte ska ligga på deras bord. Att sjukvårdspersonal får allt mindre tid till patienter är ineffektivt och dessutom skadligt i det långa loppet eftersom det riskerar att öka stressen (och tristessen) på arbetsplatsen. En stor del av den administrativa bördan måste därför lättas.

Det är dock viktigt att tillägga att även om det inte finns en stor nationell läkarbrist så kan det finnas påtagliga personalbrister inom primärvården i vissa mindre orter. I sådana situationer gäller det för landstingen att jämna ut resurserna i länet, vilket är en svår uppgift som inte har en självklar lösning.

Det finns visserligen en del resursbrister inom sjukvården: Det saknas undersköterskor och specialiserade sjuksköterskor. Men det främsta problemet i Sverige är inte bemanningen. En fråga som Stefan Löfven och socialminister Annika Strandhäll borde ta tag i är den om vårdköerna, som, till skillnad från personaltätheten, får underbetyg jämfört med andra europeiska länder. Löfven beklagar sig nämligen i debattartikeln över de långa väntetiderna samtidigt som hans regering gjorde sig av med kömiljarden. Det går inte ihop.