Snart är det väl bondeuppror på gång
Inget parti är med och styr i fler kommuner än Centern. Med dagens stora problem i de kommunala ekonomierna hade det varit logiskt om de starkaste protesterna hade kommit från C-företrädare: det är de som på flest ställen ser vad som händer när staten sviker och vältrar över kostnader för felaktiga vägval. Moderater och till och med socialdemokrater kommer med kritik.
Men från Centerpartiets företrädare är det märkligt tyst. Det starka centerfästet Mönsterås kommun hade tidigare en av de lägsta skattesatserna i Kalmar län, men har numera en av de högsta. ”Kommunens förvaltningar har ett hårt tryck till följd av den stora invandringen”, skriver man i budgeten för 2020. Men slutsatser? Inga kända.
Ett undantag är kommunalrådet Lars Rosander i Hultsfred, som i Smålandsnytt uttalade sig om stödet från regeringen till kommuner som har tagit emot många nyanlända. Av de 80 miljonerna i budgetpropositionen hamnar tolv i Kalmar län, varav drygt tre i Hultsfred. Detta är dock inte i närheten av att täcka de faktiska kostnaderna specifikt för mottagandet av nyanlända, kostnader som av Rosander uppskattas till 40 miljoner per år.
Kommunens budget är bland annat därför något av en rysare. Inget av de ekonomiska målen uppnås. Till resultatmålet är avståndet under kommande tre år 18, 55 respektive 70 miljoner kronor. Regeringen lägger mer dubbelt så mycket på det nya friåret som på att hjälpa utsatta kommuner som Hultsfred. Den yvs över ”stora tillskott till kommunerna”, men erbjuder bara symbolisk kompensation.
Samtidigt stryker regeringen i stödet med anledning av flyktingsituationen, som var mycket större. I år uppgick det till fem miljarder, nästa år blir det tre. Detta stöd delades ut till kommuner och landsting efter beräkning av antalet asylsökande och nyanlända samt fördelningen mellan barn och vuxna i förhållande till kommunens befolkning. 2021 försvinner stödet helt för att uppgå i det allmänna utjämningssystemet. De stora förlorarna på detta är kommuner som har haft ett stort mottagande. I Mönsterås räknar med en halvering mellan 2018 och 2021.
Regeringens budgetproposition, som blir verklighet tack vare Centerns stöd i riksdagen, är besvärande nog för centerpolitiker i landets kommuner i dess helhet. I ett läge där de kommunala skatteinkomsterna förväntas växa i långsammare takt 2019–2022 än föregående fyraårsperiod, samtidigt som statsbidragen kvarstår på en oförändrad nivå, prioriterar den S-ledda regeringen en skattesänkning för höginkomsttagare primärt bosatta i storstadsregioner.
Men inte heller det egna partiets bidrag till budgeten kan vara något centerpolitikerna gläds åt. Arbetslösheten bland utrikes födda i Hultsfreds kommun är hela 35,2 procent - men de sänkta arbetsgivaravgifter för nyanlända Centern har fått med i budgeten sänker som bäst den nivån på marginalen. Integrationen på bostadsmarknad och i det svenska samhället tar alldeles för lång tid, men det bästa C har fått med är ett ”intensivår”.
Att integrationens förutsättningar att lyckas skulle kunna hänga samman med antalet som ska integreras verkar fortfarande vara en tabubelagd tanke i partiet. I strid med all erfarenhet odlas uppfattningen att det finns integrationspolitiska mirakelkurer som bara inte har prövats ännu. Den verklighet Centerns 1 603 folkvalda kommunpolitiker möter är en annan: trots mycket stora ansträngningar och kostnader lyfter inte integrationsprojektet.
Och då är det ändå högkonjunktur. När ekonomin bromsar in, arbetslösheten stiger och kommunernas ekonomi försämras vore det märkligt om inte Centerns förtroendevalda börjar ställa fler och mer kritiska frågor om partiets idé för Sverige. Med tanke på partiets inflytande såväl i kommun-Sverige som i regeringssamarbetet, skulle man rentav kunna säga att de har ett alldeles särskilt ansvar att ställa dessa frågor.
