Skräpa inte ner på badstranden

”Vill du köpa till en påse” är numera en standardfråga i svenska butiker. Kombinationen av nya EU-regler och återkommande larm om plast i världshaven, har lett till att den som inte har med sig en tygkasse förväntas skämmas lite.

Plast i haven är ett jätteproblem. Upp till 13 miljoner ton skräp - i vikt lika mycket som 85 000 blåvalar - hamnar där årligen. Men att implicit skuldbelägga den som behöver en plastpåse i butiken framstår mest som symbolpolitik.

Dels måste plastpåsen ställas i relation till övriga plastförpackningar i butiken, dels till den miljöpåverkan det innebär att tillverka de varor som säljs. Vidare är det naturligtvis så, att en plastpåse inte hamnar i havet så länge den följer med sopbilen till värmeverket och eldas upp.

Traditionell plast tillverkas av fossila bränslen. Det finns goda skäl att stödja utvecklingen av bioplaster, som exempelvis kan tillverkas av svensk skogsråvara. Men att bojkotta just plastpåsen blir lätt ett modernt avlatsbrev, syftande till att vi ska kunna känna att vi ”har gjort en insats”.

Just nu har många semester och njuter av svenska badstränder. Dessa stränder har de senaste åren blivit allt skräpigare, enligt Skräprapporten 2018 från Håll Sverige Rent. Mycket skräp kommer in från öppet vatten, men det är också en konsekvens av att människor struntar i att städa efter sig.

En majoritet av svenskarna upplever att nedskräpningen har blivit värre, enligt Novus. Den vanligaste orsaken till att vi skräpar ner, enligt SCB, är att det inte finns någon papperskorg eller att papperskorgen är full. Allra skräpigast anser man att det är vid återvinningsstationer! Om fler ska ta sig till återvinningen, krävs att det är en plats som känns fräsch.

Nedskräpning är ett antisocialt beteende som förfular vår gemensamma miljö. Skräpet signalerar att ingen bryr sig vilket skapar en känsla av otrygghet.

Runt om i världen töms sopor rakt ner i floder och hav. Det görs inte i Sverige. Men det verkar som att vi är mer benägna att ha dåligt samvete över globala problem - där vår möjlighet att påverka är liten - än lokala problem där vi kan göra mycket.

Vi kan alla ta ansvar för vår närmiljö. Köp gärna en plastpåse, men städa upp efter dig på stranden.