Annons

Skog i allas intresse

I Sveriges skyddas små nyckelbiotoper, men trots klimatnyttan, inte den produktiva skogsmarken.
Ledare • Publicerad 19 juli 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Strax söder om Jönköping där bilisten äntligen kan lämna trista och farliga riksväg 30 och köra ut på E4:ans motorväg ligger det stora exploateringsområdet Logpoint Stigamo. Nästan 200 hektar av landets mest produktiva skogsmark är slutavverkad för att omvandlas till lager och industriområden.

Det gröna guldet skapar nytta - också för klimatet,
Det gröna guldet skapar nytta - också för klimatet,Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Visst är det ett tecken på att området som ligger inom den berömda entreprenörsregionen GGVV (Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo) är expansivt. Det är långtifrån bara det ekonomiska läget mellan storstäderna som får Jönköping och dess angränsande kommuner att växa, det är också en stark innovationskultur.

Annons

Men avverkningarna är i sig också en illustrativ bild av den skogsmarkens ställning i Sverige. Produktiv skogsmark - även stora arealer - saknar exempelvis det skydd som riksintressebestämningar ger, medan små arealer av skog med skyddsvärden kan undantas från produktion via reservatsbestämmelser eller via markägarens egna frivilliga avsättningar. I en tid när skogens roll i termer av klimatnytta och som koldioxidbekämpare blir allt viktigare är det något som brister. Jordbruksmark föreslogs i Riksintresseutredningen få ett starkare skydd i lagstiftning, (dock ej som riksintresse) men den produktiva skogsmarkens vara är något som närmat tas för givet. När marknadsmekanismerna inte prisar in klimatet finns det ett politiskt intresse att skydda både jordbruks - och skogsmark. Den skogsindustri som irriteras över att reservatspolitiken undantar skogsarealer från framtida produktion har att också reagera över att granar och furor avverkas - och undantas från produktion - för all framtid kring växande städer.

Frågan om riksintressen och statens inflytande över den kommunala planeringen är en del av en av de samtida stora konflikterna i det svenska samhället: Mellan stat och kommun.

Statens styrning ökar när myndigheter får peka ut riksintressen som ska beaktas när det gäller exempelvis planering av bostadsområden. Om riksintressen ursprungligen var tänkt att omfatta till exempel begränsade områden med höga- kultur och naturvärden har antalet ökat både i kategorier och antal. Halva Sveriges yta omfattas av minst ett riksintresse. Naturvårdsverket pekar ut områden som viktiga för friluftsliv nära städer. Energimyndigheten väljer platser som är lämpliga för vindkraft. Den utredning som många trodde skulle föreslå en begränsning av antalet riksintressen - och framför allt - rangordna från mycket viktiga till mindre viktiga valde istället att föreslå att ytterligare ett skulle föras till listan. Nämligen grundvatten.

Konflikten är tydlig. Från statens perspektiv skulle kommunerna med världens starkaste självstyre aldrig säga nej till en exploatering om riksintresseregler och exempelvis strandskydd inte fanns. Och kommunerna står å sin sida med ett bostadsförsörjningsansvar å ena sidan och statliga för byggnationer bromsande riksintressen å andra sidan.

Om skogen blev ett riksintresse skulle halva Sveriges yta omfattas av regleringen. Och statens grepp över kommunerna skulle öka. Blott några procent av landets yta skulle inte vara riksintresse.

Om allt är skyddat är heller inget skyddat. Det är ingen framkomlig väg. Bättre då att rangordna riksintressen och att ge landets gröna guld - skogsmarken - ett jämbördigt skydd som åkermarken föreslås få. Det ligger i allas intresse.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons