Skattemoral utan gränser

Ledare Artikeln publicerades

Den fria rörligheten inom EU gäller också för pensionärer.

Pensionärer som flyttat till Portugal får i tidningen Dagens Arena en rejäl skopa med kritik av finansminister Magdalena Andersson (S). Kan de se sig själva i spegeln? undrar finansministern. Bakgrunden är att allt fler pensionerade svenskar - 497 personer 2016 - flyttar till Portugal där deras privata tjänstepensioner inte beskattas. Det är också ett tema för SVT Uppdrag Granskning i kväll.

Det är visserligen intressant att när det gäller skatteuppbörd så talas det ofta i termer av enskilda och företags moraliska skyldighet att betala högsta möjliga skatt. Plötsligt betonas den enskildes tillhörighet i en nationell gemenskap som han eller hon förväntas uttrycka maximal lojalitet emot - långt utöver vad skattelagstiftningen stadgar. Det är resonemang som annars är påtagligt frånvarande i den svenska debatten där det saknas andra storheter än den enskilde.

Att flytta till Portugal på äldre dagar är emellertid knappast fråga om det vi vanligen kallar för avancerad skatteplanering eller aktivt undandragande av skatt. I andra sammanhang brukar det som kallas cirkulär migration också framhållas i positiva termer.

Det är självfallet svårt att förstå hur Portugal kan välja att beskatta pensionärer som bott och levt i landet under många år medan inflyttade pensionärer får en stor skatterabatt. Den frågan äger emellertid Portugals invånare rätten att ändra i demokratiska val. Om en svensk regering har synpunkter på Portugals skattesystem vore det också rimligare att framföra de åsikterna till kollegorna i Lissabon - som Finland gjort - i stället för att kritisera människor som använder sig av den fria rörligheten inom EU.

Men bilden behöver också kompletteras. Portugalgruppen har betalat in mycket större belopp till statskassan än vad många är medvetna om.

Det är på sin plats att påpeka att personer med högre inkomster betalat stora delar av sin pension två gånger. På den delen av inkomsten som överstiger 38 438 kronor i månaden ges nämligen ingen statlig pension. Däremot betalar arbetsgivaren in 10,21 procent i pensionsavgift på hela lönen - även den del som övertiger 38 438 kronor - som går direkt in i statskassan.

Portugalpensionärerna har således levererat in åtskilliga tusenlappar direkt in till staten att använda för välfärdssatsningar under åren. Den del som de slipper att beskatta är således den tjänstepension som deras arbetsgivare betalat in.

Denna mycket starka fördelningsdimension som finns i pensionssystemet är på det hela taget tämligen okänd och den väcker sällan motsvarande uppmärksamhet som exempelvis förändringar i statliga inkomstskatter. Ändå bidrar den till att personer med högre inkomster enligt SNS Konjunkturråd står för allt större del av skatteinbetalningarna i Sverige. Här finns en risk som Portugalfallen manifesterar att beskattningen inte uppfattas som legitim.

Den som vill värna de svenska skattebaserna i en tid av ökad rörlighet får inte glömma det.