Signalpolitik om järnvägen

Ledare Artikeln publicerades

Socialdemokraterna infriar ett vallöfte trots stenhård kritik från samstämmiga experter.

Vinster i järnvägen får rött ljus.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Vinster i järnvägen får rött ljus.

Möjligen skulle det läggas till statistiken över politiska löftesbrott, men om Socialdemokraterna hade gjort en u-sväng bort från löftet om att förstatliga järnvägsunderhållet hade det snarare varit ett tecken på politisk lyhördhet än svek.

Det var i valrörelsen 2014 som Stefan Löfven vid upprepade tillfällen talade om att ansvaret för järnvägsunderhåll skulle föras från entreprenadföretag - som statliga Infranord och finska statens VR-Track till myndigheten Trafikverket. Bakgrunden var den stränga kritik som riktats mot hela järnvägssystemet. I debatten hördes ord som systemkollaps och Stefan Löfven varnade för att olyckor med personskador skulle kunna inträffa. ”Då är det för sent, vi måste agera nu”.

Sant är att infrastrukturen varit underfinansierad, såväl av socialdemokratiska som borgerliga regeringar. Men skrämselretoriken var i vart fall inte förankrad i några data över ökande antal olyckor och vad som skulle vinnas genom ett förstatligande föreföll oklart.

Regeringens egen utredare ansåg emellertid att Trafikverket skulle fortsätta att kunna upphandla underhåll av entreprenörer som Infranord, Structon och VR-Track. Och remissinstanserna gav utredaren och inte regeringen sitt stöd. Väg och transportforskningsinstitutet ”delade utredarens bedömning”. Det vore ”ingen fördel att sluta anlita externa entreprenörer”, skrev Trafikanalys. Statskontoret menade att Trafikverket redan i dag kan välja mellan att utföra underhålla i egen regi eller handla upp. Den ordningen bör bestå. Samma slutsats landade Transportstyrelsen i - jo remissvaret är underskrivet av Maria Ågren.

Ungefär nio miljarder kronor läggs på järnvägsunderhåll i Sverige varje år. Genom att upphandla underhållet i konkurrens kan priserna pressas. Ingen skulle komma på tanken att underhållet av vägarna helt skulle ske i statlig regi. Men när det gäller järnväg finns alltid en tydligare politisk dimension.

Efter kritiken mot en större förändring av underhållet verkade det som att den tidigare ministern Anna Johansson inte var särskilt pigg på förstatligandet. Några smärre försöksprojekt skulle genomföras. Vallöftet, som lades fram utan stöd i någon djupare analys, fanns det nu möjlighet att distansera sig i från. Särskilt som att anslagen till underhåll och inte entreprenörernas arbete varit det stora problemet.

Något förvånande väljer istället infrastrukturminister Tomas Eneroth att ta stormsteg mot ett infriande av vallöftet. Bolagets Infranords del av basunderhållet förs över till Trafikverket som därmed får en väsentligt större del av underhållet framöver.

Allt var inte perfekt med den tidiga avregleringen av underhållet. Att entreprenadföretag besiktigade sitt eget arbete var exempelvis ingen smart lösning.

Är det rent av ett skifte i motiv vi ser? Löfven anförde säkerhetsaspekterna vilket var ogrundat. Nu kommer det ökade statliga ansvaret samtidigt som regeringen lägger fram förslag mot ”vinster i välfärden”. Utrymmet för konkurrens och företagsamhet begränsas. Signaldimensionen blinkar extra starkt och rött valåret 2018.