Sammanhållning kommer inte av sig själv

Ledare Artikeln publicerades
Den sociala tilliten minskar i områden med stor mångfald.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Den sociala tilliten minskar i områden med stor mångfald.

Alla människor är sociala men åstadkommer fördenskull inte social sammanhållning.

Hur uppstår sammanhållning i ett samhälle? Frågan är inte alldeles enkel att besvara, men samtidigt måste den få ett svar. I sammanhang som präglas av likhet - jämnåriga män som håller på ett specifikt fotbollslag, till exempel - uppstår sammanhållningen lätt. I ett komplext sammanhang som ett samhälle präglat av etnisk, kulturell och religiös mångfald är det svårare att se hur sammanhållning kommer till stånd - och ändå är sammanhållning en förutsättning för att samhället ska fungera.

Vid en integrationskonferens på Sjöfartshögskolan i Kalmar belystes dessa frågor under tisdagen. Statsvetaren Per Strömblad redogjorde bland annat för sin forskning om hur den sociala tilliten (förtroendet för folk i allmänhet) påverkas av etnisk mångfald. Det visade sig att mönstret var det samma som har upptäckts i USA: den sociala tilliten minskar ju mer den etniska mångfalden ökar, men inte bara tilliten mellan olika grupper utan också tilliten generellt. Den allmänna misstron är starkare än den ”etniskt villkorade” tilliten - inrikes födda känner mindre förtroende också för andra inrikes födda. Boendesegregation är ur detta perspektiv en perfekt metod för att skapa misstro.

Hur sammanhållning å andra sidan byggs upp fick också en intressant belysning. Ofta sätts tilltron till ”möten” människor emellan - och då vore saken enkel, eftersom människan till sitt väsen är social och inte uthärdar ensamhet. Minst lika starka impulser talar dock emot sammanhållning på samhällsnivå: impulsen att kategorisera andra, impulsen att utesluta, impulsen att döma ut. Det har funnits en naiv förhoppning om att sammanhållning ska uppstå spontant, möjligen genom stöd till föreningar och liknande ”mötesplatser”. Men social sammanhållning är inte en mänsklig egenskap eller en mänsklig benägenhet. Det är, som sociologen Anders Lundberg formulerade det, ett arbete och en uppgift - och då rimligen för alla inblandade.