Rödgröna delar på Sverige

Ledare Artikeln publicerades

Det var länge sedan en svensk valrörelse präglades av så tydliga stad-land perspektiv som årets.

Den rödgröna vänsterns storstadsorientering spelar in. Det gäller i symbolladdade, men viktiga frågor som synen på rovdjur. Men också hur balansen mellan produktion och miljömål ska utvecklas i skogspolitiken. Hur jordbruket ska tillåtas expandera. Några ytterligare exempel:

Flyget. Häromdagen meddelade Kalmarflyg att avgångarna till Bromma blir fler från Kalmar. Men frågan är hur framtiden för flighten ser ut. Såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet vill stänga Bromma och i Stockholm starka Feministiskt Initiativ lär inte säga emot. Trafikutskottets ordförande Anders Ygeman (S) som i flera år lämnat motioner om att stänga flygplatsen har inför valet visserligen ändrat uppfattning. Men här öppnas ett komplicerat förhandlingsspel vid ett maktskifte med ett Miljöparti som insett att förbifart Stockholm inte kan stoppas utan i stället lär rikta in sig mot Bromma.

Utan Bromma väntar isolering för ett län som redan ligger i infrastrukturskugga. Utan flyget kan inte anställda och företag växa i Kalmar.

Energipolitiken. Vad händer med kärnkraften och reaktorerna i Oskarshamn? Kärnkraftsmotståndet hos Miljöpartiet är kompakt, trots den stora klimatnyttan i detta energislag och Socialdemokraterna är splittrade.

Förståelsen för industrins behov av baskraft finns inte hos gröna väljare i storstäder som för många år sedan avindustrialiserats och där tjänstenäringarna vuxit sig starkare. IT-företag, tunnelbana och myndigheter behöver visserligen också kraft, men beroendet av elpriset är än större i län med såväl basindustri som många småföretag. Kostnaden för en avveckling hamnar således dubbelt i ett län som Kalmar, först genom neddragningar i Oskarshamn, sedan genom elpriser som slår hårt mot sysselsättningen.

Avståndsskatten. Okärt barn har många namn. Kilometerskatt, skatt på vägslitage eller lastbilsskatt. Vad än skatten kallas slår den extra hårt mot landsbygdslän som Kalmar. Beskattningen av lastbilar formas av den som ser trängseln på Essingeleden men som tror att det är musikbranschen och inte skogsnäringen som står för den största nettoexporten.

Krogmomsen. Låt oss lägga till krogmomsen som ett annat exempel på hur S-märkt ”jobbpolitik” kan slå mot en stad som Kalmar. Även en stad som Kalmar har under senare år gynnats av den livsstilsorienterade urbaniseringen. Det är städer som växer och uteliv som lockar. Men krogmomsen diskuteras alldeles för ofta ur kroggästens perspektiv. Förstenamnet för S i länet Håkan Juholt fick in en klassdimension när han angrep skattesänkningen på ”Toast Skagen”, som att krogmomsen sänkte priserna på stjärnkrogarna. Krogmomsen bör mer ses från ett arbetstagarperspektiv. På varje arbetad timme betalas för övrigt kommunal skatt och sociala avgifter. Den anställde gör entré i trygghetssystemen. Det är dags att sluta se riktiga jobb som en utgift för staten.

I den nya vänsterns normkritiska världsbild står landsbygdsbon, kyrkan eller jägaren inte högt i kurs utan samsas under exkluderandets paraply. Det är storstaden som symboliserar tolerans, det är landsbygden som står för intolerans. I en sådan kultur får såväl Hultsfred som Kalmar svårt att växa.

Martin Tunström