Pisa lutar äntligen åt rätt håll

Skolreformer ger resultat. Men gapet mellan de bäst och de sämst presterande eleverna fortsätter att växa.

Ledare • Publicerad 4 december 2019

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

”En glädjens dag”, sade utbildningsminister Anna Ekström (S) , när det visade sig att den positiva trenden i Pisamätningarna fortsätter. Svenska elever når högre resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Tornet i Pisa må luta, men svensk skola stabiliseras.Foto: Løvland, Marianne

Vilka förändringar har då skett i svensk skola som kan förklara att Pisamätningen inte längre lutar åt fel håll?

Annons

Ett svar är rimligen att betyg sätts tidigare. Ett annat är betydelsen av nationella prov. De två pelarna bär upp en mer kunskapsinriktad skola.

Det finns tecken på att antibildningssynsätt lever kvar i skolsystemet. Skolverket har visserligen dragit tillbaka idén om att avskaffa antiken i undervisningen, men tycks stå fast vid att kristendomen inte ska ha någon särställning i religionsundervisningen.

Medan riksdagen drivit igenom flera olika modeller för att höja lärarlöner går Sverigedemokraterna in på lärarnas område och talar om hur undervisning ska bedrivas, medan Centern föreslagit statlig läromedelsgranskning. Något som ytterligare sänker lärarnas auktoritet. Den lärare som själv inte får välja läroböcker till sina lektioner åtnjuter inte mycket till professionsrespekt. SD är inte ensamt om att underkänna lärarkåren.

Respekten för professionen, för lärare, rektorer, elevassistenter och skolsköterskor, går igen när Pisaresultaten diskuteras. Åter ser vi en tendens i samhället till att professionens yrkesmoral och kunskap lyfts fram.

Rektorns pedagogiska ledarskap betonas nu av många Pisakännare som en central framgångsfaktor för den enskilda skolan. Det är en välkommen förskjutning av orden. Inte minst i den brittiska skolvärlden är det vanligt att rektorn förkroppsligar skolan. Rektorn är så långtifrån en svensk managementkonsult man kan komma. Han eller hon tar särskilda lektioner för att sätta den pedagogiska ribban högt på skolan. Rektorn personifierar kunskapen, inte administrationen eller skolbyråkratin. På den punkten finns det mer att göra i Sverige, om man inte bara vill öka Pisapoängen utan också minska det så kallade prestationsgapet mellan inrikes och utrikesfödda elever.