Pax Baltica behövs mer än någonsin

Ledare Artikeln publicerades

Mitt i Pax Baltica-konferensen i Karlskrona kommer beskedet: Tjejtenska terrorister har tagit 700 personer som gisslan på en teater i Moskva. Ute på Kungsholms fort i den blekingska skärgården är man effektivt isolerad från omvärlden, så en mild förvirring utbryter bland konferensdeltagarna - vad är det egentligen som händer där borta i Moskva? Närvarande Rysslandsexperter som Stefan Hedlund och Leif Kihlsten fruktar att dramat inte har stora chanser att lösas fredligt med tanke på terroristernas kompromisslösa hållning: "Vi har inte kommit för att förhandla, utan för att dö."
När Pax Baltica-konferenserna började hållas i slutet av 1980-talet hamnade fokus automatiskt på en fredlig och hållbar utveckling i Östersjöområdet. Under 1990-talet delades ett antal priser ut - de har bland annat gått till Lech Walesa, Percy Barnevik (som skänkte tillbaka hela sin prissumma för att konferensen skulle få en ungdomsavdelning) och numera avlidna Marion Gräfin Dönhoff, tysk publicist, ursprungligen från Ostpreussen, nuvarande Kaliningrad. Efter ett par år i malpåse återupptogs konferensen i veckan - och i en tid där kriget mot terrorismen präglar världen är det en händelse som ser ut som en tanke att tjetjenska terrorister slår till i Moskva - freden är inte säker någonstans.
Händelserna i Moskva har redan döpts till Rysslands 11 september. Rädslan för terrorn har vuxit i Ryssland i takt med att 1990-talet har gått och Tjetjenienkriget blivit allt blodigare. Rädslan drogs åt flera varv för tre år sedan, då två hyreshus sprängdes till grus i en av Moskvas förorter. Identifieringen med USA blev omedelbar när WTC attackerades - ryssarna vallfärdade till USA:s ambassad i Moskva för att lägga ned blommor och tända ljus.
Wilhelm Agrell, säkerhetspolitisk expert, menar på konferensen att de traditionella instrument som funnits för att garantera säkerhet, som starka arméer och liknande, numera i praktiken är helt oanvändbara. Eftersom internationell krishantering numera handlar om stabiliseringspolitik, så blir terrorismens främsta vapen att de hotar stabiliteten i själva världssystemet.
Men samtidigt som terroristerna nu slår till i Ryssland och därmed förverkligar Vladimir Putins värsta mardrömmar, så ser George W Bush en möjlighet att bistå Ryssland. Han underrättade Moskva tidigt om att han är beredd att bistå den ryske presidenten med precis vad han behöver för att lösa gisslandramat. Bush anser måhända att detta är ett utmärkt tillfälle att förtydliga att man vill ha Ryssland på sin sida i kriget mot terrorismen - att Ryssland bör bli lite mer medgörligt i sin inställning till det kommande anfallet på Irak.
Pax Baltica, som ordagrant betyder östersjöisk fred, lär inte ha några problem att hitta temaämnen för flera år framöver. Vad man inte berörde med många ord på konferensen var den största destabiliserande faktorn i Östersjöns närhet: Vitryssland. Terrorn finns i vårt absoluta närområde. Pax Baltica behövs mer än någonsin.
SYLVIA ASKLÖF