Överens om fel svar
För tio år sedan var det 42 procent av arbetsgivarna i byggbranschen som sa att de hade svårt att hitta nyutexaminerade med byggutbildning på gymnasienivå - nu är det 77 procent. Under samma period har bristen på gymnasieutbildade i dator- och kommunikationsteknik ökat från 21 till 66 procent, och gymnasieutbildade i automation från 21 till 77 procent. Till och med från den sektor där jobben enligt förre statsministern i princip hade försvunnit rapporteras brist på ungdomar med industriteknisk gymnasieutbildning av 66 procent av arbetsgivarna.
Det är i detta läge inte lätt att se hur arbetsmarknadens parter, facken och arbetsgivarorganisationerna, har kommit fram till att företagens kostnader är hindret för att anställa. Detta är likafullt vad de så kallade etableringsjobben går ut på. Arbetsgivaren betalar 8 000 kronor i månaden för den anställde, staten skjuter till resten upp till en ”disponibel inkomst som typiskt motsvarar vad som gäller enligt kollektivavtalade lägsta löner”. Varken kommunalskatt eller arbetsgivaravgift ska dock betalas på denna lön. Om denna lägsta bruttolön beräknas till 19 500 kronor ska staten för en person med etableringsjobb i Kalmar kommun betala 7 241 kronor i bidrag till den anställde per månad.
Att parterna har kommit överens i den kvistiga frågan om hur integration av nyanlända ska gå att kombinera med den svenska modellens fokus på insiders, och nu gemensamt ska förhandla med regeringen, är förvisso ett framsteg. Men det är svårt att komma ifrån intrycket att de har kommit överens på tredje mans bekostnad - och att de har enats om vad som går att enas om, snarare än om något som är relevant för att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden.
För det är knappast anställningskostnaderna som i den rådande högkonjunkturen avhåller företagen från att anställa. Enligt Bemanningsföretagens statistik har inom uthyrning ökat med 12,7 procent från andra kvartalet 2016 till andra kvartalet 2017, och det är inte vården som dominerar. De till omsättningen största yrkesområdena under andra kvartalet 2017 var Industri/Tillverkning med 31 procent av omsättningen och Lager/Logistik med 16 procent av omsättningen. För dessa tjänster betalar arbetsgivaren väsentligt mer än vad de hade kostat att anställa personerna direkt - bemanningsföretaget kan fakturera dubbelt så mycket som den aktuella lönen.
Hindren för att anställa utgörs snarare av bristande kompetens, dålig matchning och effektiva organisationer. Om personer saknar lastbilskörkort hjälper det inte att de bara kostar 8 000 kronor att anställa för åkeriägaren. Om Arbetsförmedlingen inte förmår upprätta kontakt mellan arbetssökande och arbetsgivare finner man inga kandidater för etableringsjobben. Och det finns i dagens slimmade organisationer knappast kapacitet för handledning, långvariga introduktioner eller språkträning. Att personer med etableringsjobb ska delta i utbildning på arbetstid kommer, även om grundkonstruktionen är enkel, att sända signalen att det inte handlar om riktiga jobb och hundraprocentiga arbetsinsatser.
Det måste också ifrågasättas varför etableringsjobben egentligen ska vara skattebefriade. Utöver att staten står för nästan halva lönen, förlorar Kalmar kommun i räkneexemplet 4 259 kronor i kommunalskatt per månad. Samtidigt uteblir 6 126 kronor per månad i arbetsgivaravgift. Summa summarum skulle etableringsjobbet kosta det offentliga 17 626 i månaden eller 423 024 kronor under den tvåmånadersperiod som etableringsjobbsanställningarna ska löpa.
Men det är inte enbart ett stort offentligt åtagande till oklar nytta, det är också en tvivelaktig normförskjutning. Att betala skatt är kanske inte häftigt men det är ett uttryck för tillhörighet och ansvarstagande. Just i integrationsfasen borde dessa värden vara särskilt viktiga att upprätthålla och främja.
