Annons

Otryggt klimat för företagen

Otrygghet kyler ned företagsklimatet i Kalmar län.
Ledare • Publicerad 28 september 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I Svenskt Näringslivs stora undersökning om det lokala företagarklimatet sticker en fråga ut i Kalmar län; Otryggheten.

Stölder har ett högt pris för företagen.
Stölder har ett högt pris för företagen.Foto: Henrik Montgomery/TT

Det är som presskollegan Blekinge Läns Tidning konstaterade första gången som frågan ställs i undersökningen.

Annons

Genomgående får kommunerna ett betydligt lägre omdöme från företagare när det kommer till att bedöma om ”företaget påverkats negativt av brottslighet/otrygghet i din kommun”, än när det gäller det totala omdömet.

Undantag är de två kommunerna på Öland. I den nationella rankingen hamnar Mörbylånga på plats 46 och Borgholm på 33 i ”trygghetsligan”. Solens och vindarnas ö är som öar med landsbygdskultur brukar vara; lugnt och tryggt. Båda kommunerna får emellertid ett väsentligt sämre totalresultat.

Men i Kalmar kommuns fall är det bara betyget på infrastruktur och kommunikationer som är sämre än omdömet för otrygghet och brottslighet. I Mönsterås där företagarna genomgående ger sin kommun höga betyg (plats 40) drar otryggheten (plats 177) ner det totala omdömet.

I Nybro, Emmaboda och Hultsfred gäller detsamma. Otryggheten ses som ett stort problem som drar ned det totala betyget. Nybro hamnar på det stora hela taget på en godkänd plats nationellt, nummer 92, men i otrygghetsmätningen på plats 257 av landets 290 kommuner.

Exakt plats på listan är naturligtvis mindre viktig. Det anmärkningsvärda är mönstret. Det går inte att blunda för att otryggheten ses som betungande för många av länets företagare.

En fördel för mindre orter borde naturligtvis vara att kunna erbjuda lugn och trygghet. De har svårare att konkurrera med exempelvis kommunikationer. Brottsnivån är vanligen högre i städer än på landsbygd. Därför är det låga resultatet ett allvarligt problem framför allt för länets mindre kommuner.

Det kan inte komma som en nyhet att brott och otrygghet motverkar ekonomisk utveckling. Den lilla butiken med de små marginalerna får ta en del av notan för kriminalitet i form av stölder. Industriföretaget får allt dyrare räkningar från vaktbolag. Jordbruket som drabbas återkommande av verktygs- och dieselstölder får högre försäkringskostnader. Små företag som ofta finns på mindre orter är också mer sårbara. Dessutom saknar de som stora företag egna resurser att lägga på säkerhetshöjande åtgärder.

Kommuner som uppmärksammas för brottslighet lär få svårt att attrahera både företag och personal. Att frågan ställts i årets undersökning ska ses mot bakgrund av att allt fler företagare tar upp brottslighet och otrygghet som en av de viktigaste frågorna för näringslivet.

Ordning är naturligtvis en polisiär fråga som kommunen inte ska påverka. Men trygghetsfrågor är större än antalet polisbilar och bemannade stationer. Det handlar också om exempelvis stadsplanering och hur kommunen hanterar sociala problem och migration.

Mätningen kommer i en tid när kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet också är på väg att skärpas. Saken utreds just nu.

Annons

Det blir en ny börda för kommuner att bära - och det är viktigt att det inte ses som en övervältring av ansvar från statens - polisens - sida.

Men redan nu finns det anledning att se över undersökningen från Svenskt Näringsliv. Den kommun som inte värnar trygghetsfrågorna får annars försöka leva utan företagare.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons