Omvänd ordning i Ölandsfrågan

Ledare ,

Kommunutredningen försenas på grund av frågornas komplexitet. Ölänningarna ska dock ta ställning till sammanslagningsfrågan innan utredningen har kommit med sina slutsatser.

Kommunutredningen tittar på Öland- när det är ölänningarna som borde ha fått studera kommunutredningen.
Foto: Sofia Hedman
Kommunutredningen tittar på Öland- när det är ölänningarna som borde ha fått studera kommunutredningen.

Medan väljarna på Öland våndas över valet ja eller nej till en sammanläggning av kommunerna Borgholm och Mörbylånga ges den sittande Kommunutredningen - som har till uppgift att överväga just kommunsammanläggningar - förlängd utredningstid av regeringen.

När utredningen på onsdagen arrangerade ett stort seminarium i riksdagshuset kom folkomröstningen på Öland naturligt nog upp. Huvudsekreteraren Sverker Lindblad bedömde att den ”öländska identiteten” kan göra processen ”enklare” och att utredningen med intresse följde utvecklingen.

Det är välkommet att frågor om identitet och samhörighet väger tyngre, även om påståendet om en gemensam öländsk identitet säkert väcker frågor både i Kvarnstad i norr och i Kastlösa i söder.

Samtidigt talade Lindblad om erfarenheterna från Norge visar att sammanslagningarna där inte ”kom åt” de minsta kommunerna. Ordvalet var kanske något olyckligt, men det antyder ett vanligt ovanifrån perspektiv på kommunerna som också präglat debatten.

Men att utredningen följer Öland istället för att Öland följer utredningen vittnar om att processen om sammanslagning är något bakvänd. Det hade inte varit fel att först ta del av utredningens analyser och förslag innan frågan om en ny folkomröstning restes.

Tidigt under utredningens gång lyfte ledamöter på förlåten och avslöjade att det generellt set inte finns stora ekonomiska vinster att räkna hem med sammanläggningar. (Ordet sammanläggning istället för sammanslagning har för övrigt också ett mjukare anslag).

Lindblad kommenterade på seminariet också att svaga kommuners ekonomi alltid kan kompenseras via utjämningssystem eller av staten. Däremot har under utredningens gång frågor som rekryteringar och kompetens flaggats upp. Där ses stordriftsfördelarna. Mindre kommuner har svårare att attrahera specialkompetens och de har svårt att jobba med utvecklingsfrågor. I mindre kommuner finns också ett uppskjutet investeringsbehov, vilket hävdas det, blir lättare att hantera i större enheter.

Men av hearingen på onsdagen att döma lutar det åt att utredningen kommer att landa i en bukett av förslag, inte ett enda förslag om en stor sammanläggningsreform.

Bakgrunden är också erfarenheterna från Danmark. Den Köpenhamnsprofessorn Kurt Houllberg visade hur sammanslagningarna i Danmark minskat administrativa kostnader, medan det demokratiska konsekvenserna på flera punkter är negativa. Tilltron till politiken har sjunkit liksom synen på den egna möjligheten att påverka.

Utredningen lär därför föreslå hur statsbidrag bättre ska kunna tas tillvara av mindre kommuner. Dess förslag om ökad möjlighet till samverkan mellan kommuner har redan blivit lag och den diskuterar också hur kommuner ska kunna uppmuntras till sammanläggningar. Kan kommunerna som i Danmark få utökade uppgifter för att bli mer robusta eller handlar det som i Norge att erbjuda pengar till de som slås samman?

Slutsatserna hade ölänningarna med fördel kunnat vänta på innan frågan om landskapet ska bestå av en eller två kommuner avgörs.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.