Norlén är ingen garanti för Kristersson

Ledare Artikeln publicerades
Andreas Norlén (M), nyvald talman.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Andreas Norlén (M), nyvald talman.

Politiska krumbukter föregick måndagens omröstning i riksdagen.

Socialdemokraterna var det enda partiet som ville värna principer och praxis så därför skulle man nu göra ett avsteg från praxis, meddelade Socialdemokraternas gruppledare Anders Ygeman inför måndagens omröstning.

Istället för att låta det tredje största partiet få posten som andre vice talman - en post få medborgare torde ha hört talas om - skulle S rösta på en motkandidat, en företrädare för riksdagens femte största parti. Proportionalitetsprincipen fick vika för en helt ny princip, anständighetsprincipen.

Krumbukterna omkring vem som ska bli talman kan tyckas obegripliga. Ämbetet har hög status men inflytandet är begränsat. Och att det just i år blev viktigt att vägra SD-kandidaten Björn Söder posten som andre vice talman är också konstigt: Söder har trots allt innehaft just detta uppdrag under de gångna fyra åren.

Att talmansvalet har gett upphov till en mer intensiv strid i år har två orsaker, en giltig och en ogiltig. Den giltiga är att det i talmansvalet visar sig vilka av partierna i riksdagen som kan tänka sig att samarbeta och hur. Alliansen fick igenom sin kandidat med stöd av SD, men röstade inte i gengäld på Sverigedemokraternas kandidat.

Den ogiltiga är misstanken - eller förhoppningen - att en talman ska bana vägen för en regering ledd av partivännerna.

Som talman ställs Andreas Norlén inför precis samma parlamentariska situation som Socialdemokraternas kandidat Åsa Lindestam hade haft att hantera. Partiledarna har precis lika svårt att visa hur de kan bilda en regering som kan få stöd i riksdagen nu som de hade före talmansvalet. Norlén har ingen anledning att ge Kristersson en chans att bilda regering som han inte annars skulle ha fått. ”Jag är talman, inte trollkarl”, sa Norlén vid måndagens presskonferens.

Chansningar blir dessutom kostsamma. 2014 års antagande att Stefan Löfven skulle klara att få igenom en budget visade sig förhastat. Följden blev Decemberöverenskommelsen och en varaktig förtroendeförlust för svensk demokrati.

Norlén, som för fyra år sedan tog på sig den otacksamma uppgiften att förklara och försvara DÖ, är nog mer medveten om det parlamentariska lägets svårigheter än de flesta. ”Har regeringen inte stöd för sin ekonomiska politik kan den inte sitta kvar”, skrev Norlén då. Kan regeringen inte sitta kvar bör den heller inte tillträda.

Att DÖ inte längre finns har gjort saken väsentligt svårare. Borgerliga entusiaster som hade hoppats i valet av Norlén få en garanti för att Kristersson blir statsminister lär bli besvikna.