Nollräntan är inte evig
I valrörelsen utlovade Stefan Löfven CSN-lån till den som vill ta körkort. Det var visserligen långt ifrån det minst genomtänkta arbetsmarknadspolitiska förslaget från Socialdemokraterna. Även om det faktum att många ungdomar väljer bort körkortet i dag måste förstås framför allt utifrån den antibilism som inte minst gröna företrädare gjort sig skyldiga till. Varför ta körkort, tuta och köra, om bilen påstås sakna all framtid?
Men det ligger i tiden att lån används till privat konsumtion. Ett körkort kan i storstaden kosta uppemot 30 000 kronor, om hela summan lånefinansieras är det lika mycket som lånet för en termins universitetsstudier. Med dagens ränteläge ser ingen låntagare den summan som någon risk. Likväl är det fråga om ett paradigmskifte i synen på vad som kan betalas med lånade pengar. I den lånedrivna ekonomin är det slösa och inte spara som gäller. Länge har lusten efter ”lappen” varit ett starkt incitament till att köra ut tidningar eller jobba på kyrkogården under sommaren. Nu signaleras att sommaren kan ägnas åt att bada och ligga på stranden, körkortet kan ju betalas med lånet. Och läggs 30 000 kronor till stigande räntor och en längre utbildning handlar det för många om en problematisk skuldsättning.
Men framför allt baseras dagens system med ränteavdrag för bolån på att räntenivån är historiskt låg. Att lån subventioneras medan sparande beskattas har drivit upp priser och ökat hushållens skuldsättning. I kombination med hårda regler för nybyggnation blåses sakteligen en bubbla upp.
Samtidigt som amorteringstakten är låg sparar dock svensken i gemen i stället i aktier eller fonder. Man räknar med spekulation/långsiktigt sparande ger bättre avkastning än att minska på skuldbördan. Kanske förändras också för andra synen på pengars värde? Bostadskarriären ger större avkastning än yrkeskarriären. Privatekonomin baseras helt på tanken att villapriserna ska stiga, något som kan förändras om det återigen börjat att byggas nytt. Alla utgår dock nu från att det kommer amorteringskrav vid sidan av det beslutade bolånetaket efter det att det Finansiella stabilitetsrådet haft sitt möte i november.
Men högre räntor skulle inte bara skapa bekymmer för bolånetagare som lever på marginalen. Stiger räntan urholkas också statskassan vilket få har talat om. På bolåneräntan utgår skattereduktion för låntagaren med 30 procent. Bankens skatt på intäkterna är bolagsskatten, det vill säga 22 procent. Skillnaden är en förlust för staten som inte är särskilt kännbar i en lågränteekonomi, men som är något av en tickande bomb för finansdepartementet. När och inte om räntan stiger.
