Netflixgenerationen urholkar välfärden

Det finns många problem med nätläkarnas framfart. En av de förmodade förtjänsterna är att vården görs mer tillgänglig för de som har långt till att ta sig till läkaren. Men majoriteten av användarna bor inte i glesbygd. Den typiske användaren är en ung kvinna i åldern 18-35 som bor i storstaden. De främsta besvären är urinvägsinfektioner eller förkylningar, enligt en granskning gjord av Svenska Dagbladet (13/7).

Det är inte förvånande att Netflixgenerationen har anammat de digitala läkartjänsterna med sådan entusiasm. De tänker inte vänta en hel vecka på att se nästa avsnitt av sin favoritserie. Och de tänker inte vänta en hel vecka, eller längre, på att besöka läkare – oavsett hur litet deras besvär må vara.

Typiskt nog är det åldersgruppen 18-29 år som är minst nöjd med väntetiderna i svensk vård, visar en granskning av Socialstyrelsen om tillgänglighet i hälso- och sjukvården. 55 procent av kvinnorna är nöjda med väntetiderna, jämfört med 51 procent av männen.

Den äldsta patientgruppen, 80 år och uppåt, är mycket nöjdare än den yngre – trots att de rimligtvis har allvarligare hälsoproblem och lider mer av att behöva vänta. 77 procent av kvinnorna och 78 procent av männen var ändå till freds med väntetiderna. Kanske är det ingen slump att Kalmar och Gotlands län, som tillhör de i landet som har äldst invånare, är mest nöjda med kötiderna.

Få unga inser nog att deras okynnesuppsökande av nätläkare driver upp kostnaderna för vården. För den enskilda användaren upplevs den inte som särskilt hög. Den som är över 20 år betalar 250 kronor för ett besök. Men för landstingen ökar kostnaderna i en rasande takt.

2016 var summan för de privata nätläkarbesöken drygt 37 miljoner kronor. Förra året steg de till hela 152 miljoner kronor.

Samma tendens, om än i mycket mindre skala, syns även i Kalmar. 2016 betalade landstinget mindre än 500 000 kronor för nätläkarbesöken. Året därpå steg summan till drygt 1,5 miljoner kronor.

Det pågår flera utredningar för att få bukt med de digitala nätläkartjänsterna. Socialstyrelsen ska komma med förslag på åtgärder i oktober. Regeringen tillsatte en utredning i mars som ska avgöra vilka spelregler ska gälla för de digitala vårdgivarna. Det är nödvändigt. Vård ska trots allt ges efter behov, inte efter vem som har närmast till mobilen.

Tillgänglighet i all ära, men den verkar skapa ett ökat vårdbehov hos människor som närmast är friska. Det hade gått alldeles utmärkt om de betalade ur egen ficka för att få omedelbar hjälp med sina förkylningar. Men så länge Sverige har en generös allmän välfärdsstat är det rimligt att de som inte har några akuta ärenden får vänta, medan de som har mer allvarliga behov får gå före.

Med tanke på den förändrade befolkningssammansättningen, med ett ökande antal äldre, kommer det bli dyrt om Netflixgenerationen får bestämma.