Annons

När sekretessen skyddar våldtäktsmännen

Rättad version. Den misstänkta våldtäkten skedde inte på HVB-hemmet
Sekretessen får inte skydda misstänka våldtäktsmän. Åklagaren i Kalmar, Bengt Wahlström, agerar välkommet efter en misstänkt grov våldtäkt på ett HVB-hem i Kalmar.
Publicerad 16 mars 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Den åklagarledda förundersökningen av en gruppvåldtäkt i Kalmar försvårades av sekretessregler som skyddade de misstänkta gärningsmännen.
Den åklagarledda förundersökningen av en gruppvåldtäkt i Kalmar försvårades av sekretessregler som skyddade de misstänkta gärningsmännen.Foto: Patric Söderström / TT

En grov gruppvåldtäkt mot en kvinna på utanför ett HVB-hem i Kalmar i september vittnar om att sekretessregler skyddar misstänkta gärningsmän istället för brottsoffer.

Åklagaren Bengt Wahlström begärde efter våldtäkten ut handlingar från Kalmar kommun om vilka som bodde på hemmet. Med tanke på risken att andra också skulle kunna drabbas av grova övergrepp var det skyndsamma agerandet nödvändigt.

Annons

Men som Dagens Juridik berättar hade åklagaren inte rätten på i sida. Kalmar kommun valde att inte lämna ut identiteterna och fick sedan rätt i Kammarrätten i Jönköping.

Då gick åklagaren vidare och genomförde efter uppgifter från Migrationsverket, som var begränsade, DNA-topsning på boendet. Två misstänka gärningsmän kunde gripas, men en person är fortfarande på fri fot.

Ingen har gjort fel. Kalmar kommuns juridiska tolkning höll i domstol. Det är naturligt att identiteter på exempelvis ensamkommande flyktingungdomar måste skyddas för att hindra angrepp från rasistiska våldsmän. Men att en åklagare inte kan få ut identiteterna på ett HVB-hem när det gäller ett så allvarligt brott som grov våldtäkt, vittnar om att sekretessreglerna är felaktigt konstruerade. Statens beskyddaransvar gäller ju också den kvinna som blev utsatt för en gruppvåldtäkt. Vi ska ha en stark sekretesslagstiftning för att skydda hennes identitet i kommande rättegångar, inte för att försvåra gripandet av misstänkta gruppvåldtäktsmän.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons