Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
fredag 24 maj 2013
Ledare 2012-06-30 | Uppdaterad 2012-06-30
Det finns ingenting mer traumatiskt för en bruksort än när den industri som utgjort ortens själva livsnerv, dess födkrok och dess själ, lägger ned verksamheten eller flyttar den därifrån.
En del orter klarar sig bra genom att ställa om, ofta till småskaligt företagande i andra branscher. Andra orter tynar bort och dör sedan den stora arbetsgivaren dragit vidare.
Men det är inte bara orterna som förändras när företagen drar vidare. Något händer också med företagen själva. De flesta stora svenska industriföretag är över hundra år gamla och har en stark geografisk anknytning till de orter där de växt och blivit stora. Orter som präglat företagen i samma utsträckning som företagen präglat dem.
I sin memoarbok, Jag vill förändra världen, som kom förra året beskriver industriveteranen Percy Barnevik varningssignaler som en styrelse bör vara vaksam på när ett företag byter VD. Bland dessa kan nämnas: Flytta huvudkontoret till Stockholm, inte själv vilja bo på huvudorten, byta tjänstebil, släpa med sig kompisar från förra jobbet. Han uttalar också sitt stöd för vinstdelning till de anställda, något han menar är bra för ”företagssolidariteten”, och lyfter fram industrikoncernen Sandvik som ett positivt exempel. Det var innan nuvarande vd Olof Faxander beslutade att flytta huvudkontoret till Stockholm och det själlösa World Trade Center vid centralstationen.
Sandvik, eller vad som skulle komma att bli Sandvik, grundades av Göran Fredrik Göransson i Sandviken 1862 under namnet Högbo Stål- & Jernwerks AB. Sedan dess har koncernen, som nu finns representerad i 130 länder, haft sitt huvudkontor i Sandviken i 150 år. Orten har varit en del av företagets identitet på samma sätt som bruket präglat det omgivande samhället. Med nästan 6 000 anställda på orten är bruket den i särklass största arbetsgivaren, och genom frikostiga donationer och sponsring har familjen Göransson och företaget stimulerat ortens kultur- och idrottsliv.
Nu ekar den pampiga direktörsvillan vid Storsjöns strand tom. Tidigare har det stått inskrivet i företagets statuter att verkställande direktören måste vara bosatt i Sandviken. Med faxander, externt rekryterad ur direktörskretsar i Stockholm, ändrades detta. De första månade pendlade han upp med bil, sedan kom beskedet om flytten. I Sandviken oroar man sig inte bara för de kvalificerade arbetstillfällen som försvinner från orten utan också för fabrikens framtid. Att huvudkontoret legat där har betraktats som en trygghet.
Sandviks flytt är inte den enda som på senare tid drabbat Gästrikland. För några veckor sedan meddelades att papperstillverkaren Korsnäs, Gävles största arbetsgivare, köps upp av industrikoncernen Billerud och i samband med detta flyttar huvudkontoret från Gävle där det funnits sedan 1855.
Att huvudkontorens närvaro ute i landet har varit positivt för det lokala samhället är självklart. Det har medfört att högutbildade och välavlönade tjänstemän flyttat till orterna vilket stimulerat samhälls- och kulturliv. Det har skapat en välbehövlig motvikt till politiken, som på bruksorter tenderar att domineras av ett enda parti, inte sällan av en enda person. I Kalmar län finns inte längre några storföretags huvudkontor. Besluten fattas någon annanstans. Kanhända är det en delförklaring till länets problematiska situation.
Men det har också varit positivt för företagen. Genom sin rent fysiska närhet till produktionen har företagsledningarna fått en inblick i verksamheten som omöjligen kan uppnås genom pliktskyldiga studiebesök någon gång per år. På så vis får man bättre inblick i de anställdas verklighet och önskemål och vinner även dessas förtroende genom närvaro och dialog. Företagssolidariteten som Barnevik skriver om ska inte underskattas. Anställda som känner stolthet och identifikation med sin arbetsplats arbetar också bättre och effektivare och är dessutom beredda att göra större uppoffringar i kristider. Tänk bara på de SAAB-anställdas tappra uthållighet under den hjärtslitande konkursen.
Därmed inte sagt att ett företag av sentimentala skäl skall upprätthålla olönsamma verksamheter. Företags viktigaste funktion är att generera avkastning. Det tjänar både ägare och samhälle på. Ett företag som går med förlust är inte till glädje för någon. Därför är det också från tid till annan nödvändigt att fatta tuffa och impopulära beslut, såsom friställningar, nedläggningar eller flytt av produktionen. Det betyder dock inte att alla sådana beslut är nödvändiga eller rimliga.
Faxanders argument om att Sandviks kunder finns utanför Sandviken håller inte streck. Det är inte särskilt komplicerat för internationella gäster att ta sig upp till den lilla bruksorten. De flesta sådana brukar dessutom uttrycka förtjusning över den historiska miljön och närheten mellan ledning och produktion. Svenska industriföretag har också ett kulturellt kapital som i förlängningen också genererar ekonomiska fördelar men den nya tidens direktörer saknar förståelse för. Hellre trångbodd bland likasinnade i huvudstaden än herrgårdsliv nära de anställda på bruksorten.
På Barometern.se är det möjligt att kommentera nästan alla artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.
För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på Barometern.se. På tider då Barometerns webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på Barometern.se
Barometern.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på Barometern.se.
Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Barometern som bär det juridiska ansvaret.
Läsarkommentarer - riktlinjer
Vi har högt i tak.
Vi har en tillåtande grundinställning.
Vi vill att användarna ska komma till tals.
Men
Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget
Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.
Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (35 ST.)
ANNONSERA