Myndighetskapital ger friare universitet

Universiteten och högskolorna är myndigheter i Sverige. Men de omfattas också av en rad undantag från de generella reglerna som gäller myndigheter. Ett är möjligheten att förfoga över ett eget kapital , det vill säga sparade medel, från anslag.

Riksrevisionen har i en färsk rapport uttryckt kritik och pekar på att ett ökat sparande kan vara ett tecken på att planerad verksamhet inte blir av. Stora outnyttjade summor skulle också kunna vara ett tecken på misshushållning som skulle kunna urholka förtroendet för akademin. Något sådant exempel finns dock inte i rapporten.

Ministern Helene Hellmark Knutsson reagerade snabbt och talade om att detta ”väldigt allvarligt” och att hon ser det som ”djupt problematiskt”. Universiteten får kritik för att inte använda pengarna.

Nu var visserligen Riksrevisionen minst lika kritiskt till regeringen som till universiteten. Regeringen har inte varit tydlig i styrningen och den har heller inte informerad riksdagen, står det i rapporten.

Men framför allt. Det finns en orsak till att universiteten byggt upp ett eget kapital. Själva framhåller de att framtida byggprojekt ökar hyrorna vanligen (utom i Växjö och Kalmar) hos statliga Akademiska hus. När anslagen svänger behövs också kapitalet som en buffert. Även externfinansieringen går upp och ner och de pengar som framstår som oanvända är också vanligen redan öronmärkta. I universitetsvärlden talas det om behovet av mer och inte mindre eget kapital. Därav följer självständighet och det ger möjligheter att balansera verksamheten när anslagen förändras. Det är detta akademiska oberoende som statsrådet räds när hon med förment statsfinansiella argument kritiserar universitetens styrning av sin egen ekonomi.