Myndighetsbeslut viktigare än öppna hjärtan

Ledare Artikeln publicerades

Migrationsverket, inte Reinfeldt, formade Sveriges migrationspolitik i det avgörande skedet.

Redan i september 2013 fick Sverige genom Migrationsverket en mer liberal migrationspolitik än vad övriga Europa hade.
Foto: Drago Prvulovic/TT
Redan i september 2013 fick Sverige genom Migrationsverket en mer liberal migrationspolitik än vad övriga Europa hade.

Det var inte sommaren 2014 som Fredrik Reinfeldt med ”Öppna era hjärtan”-talet gjorde Sverige till huvuddestination för asylsökande. Ett helt avgörande beslut fattades ett år tidigare, utan politisk inblandning och med omedelbar verkställighet. Det var när Migrationsverket i september 2013 slog fast att konflikten i Syrien inte skulle upphöra inom överskådlig tid och att syriska asylsökande därmed inte enbart hade rätt till asyl utan också permanent uppehållstillstånd. ”Alla syrier får stanna i Sverige”, löd en rubrik när det begav sig.

Effekten av detta beslut har nu undersökts av två forskare, nationalekonomen Henrik Andersson och statsvetaren Kristoffer Jutvik, vars resultat presenteras i senaste numret av tidskriften Ekonomisk Debatt.

Redan första veckan efter att Migrationsverket hade fattat sitt beslut steg antalet asylsökande från Syrien mycket snabbt, samtidigt som antalet asylsökande från andra länder låg stilla. Fram till september 2013 hade också Tysklands och Sveriges andelar av flyktingströmmen från Syrien varit jämnstora. Efter beslutet blev Sveriges andel snabbt dubbelt så stor som Tyskland. Ett enskilt myndighetsbeslut gjorde Sverige plötsligt väsentligt mer attraktivt än Tyskland.

Med ett intressant grepp har forskarna också studerat Googlesökningar gjorda i Syrien. Direkt i början av september skjuter intresset för Sverige i höjden, medan intresset för Tyskland ligger stilla.

Beslutet fick också direkta konsekvenser för sammansättningen av de asylsökande. Efter beslutet kom det väsentligt större andelar män, ensamma och unga vuxna än vad det gjorde före beslutet.

Migrationsverkets beslut 2013 visar på ett övertydligt sätt de migrationspolitiska utmaningar som följer av globalisering och digitalisering, där signaler sprids snabbt och får ögonblickliga konsekvenser.

Men historien illustrerar också problemet med den svenska ordningen för migrationspolitiken, som i rättssäkerhetens namn har gjorts till en ren juridisk fråga.

Varken Migrationsverket eller politiker har något sätt att direkt styra över volymer. Reinfeldt uttryckte ingen politisk vilja till ökat mottagande, utan vädjade snarare till förståelse för de uppoffringar som skulle följa av beslut som låg bortom politiken.

Efter att allt annat på området har omprövats sedan dess, vore det nu onekligen dags att ompröva den ordning som gällde i september 2013 och gäller alltjämt.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.